Det är en viktig samhällsuppgift att skydda kulturhistoriskt
värdefulla kyrkobyggnader. Men samtidigt kan man inte se
det så ensidigt som om det handlade om en enhetskyrka. I
stället för att rikta stödet till ett enda trossamfund, Svenska
kyrkan, borde det statliga bidraget knytas till skyddsvärda
kyrkobyggnader oavsett vilket trossamfund det tillhör.
Principiellt skall trossamfund, enligt den lagstiftning som gäller från år
2000 då Svenska kyrkan får ändrad relation till staten, vara likställda. Visser-
ligen blev det inte som Folkpartiet önskade, en enda lag för trossamfund,
men det har från lagstiftarens sida betonats att likställighet för trossamfund i
princip skall råda.
Det kulturskydd som skall gälla för kyrkobyggnader har hittills endast
avsett kyrkor tillhörande den Lutherska Svenska kyrkan. Flera av de äldre
samfunden, som t.ex. Svenska Baptistsamfundet, Svenska Missions-
förbundet, Metodistkyrkan och Romersk-Katolska Kyrkan, har många flera
kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader. Likaledes kan sägas att inte alla
kyrkor, vare sig äldre frikyrkor eller Svenska kyrkans kyrkor, är värda att i
alla lägen bevara.
Det torde vara angeläget att anpassa och förändra kulturminneslagen, så att
man kan nå en mer positiv effekt, nämligen att bevara ett mångskiftande
kulturarv som Sverige har i sina många kyrkor inom Svenska kyrkans ram
samt i kyrkobyggnader tillhörande de fria trossamfunden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kulturskyddet och stödet för att bevara värdefulla
kyrkobyggnader ekonomiskt och lagtekniskt skall utformas så att sådana
byggnader kan komma i fråga för bevarande och kulturvård oavsett vilket
trossamfund som varit huvudman.