8 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 5
9 Vidgade utställarmöjligheter 5
10 Ersättningar och bidrag till konstnärer 5
11 Kulturmiljövård och kulturstöd 6
12 Kulturinstitutionernas hyreskostnader 6
13 En bättre museistruktur 6
14 Arbetets museum - bristande huvudmannaansvar 7
15 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 7
16 Riksutställningar ges ny inriktning 7
17 Utställningsgarantier 7
18 TV-avgiften 8
19 Forskning 8
20 Folkbildningen 8
21 Ungdoms-, idrotts- och folkrörelsefrågor 9
22 Hemställan 9
Inledning
Moderata samlingspartiet vill verka för en större frihet på
kulturens område, och vi har i vår motion 1998/99:K323
angivit de principer vi anser bör gälla för de kulturpolitiska
insatserna. Den av Socialdemokraterna förda kulturpolitiken
leder till korporativism som skapar ett beroende som verkar
hämmande för initiativ och nyskapande. Skatter och pålagor
försvårar den konstnärliga verksamheten och gör
produktionen orimligt kostnadskrävande.
De kulturpolitiska insatserna får inte styras av arbetsmarknadspolitiska
aspekter. Kulturpolitiken måste garanteras mångfald, konstnärlig frihet och
kvalitet. Statens och kommunernas stöd och engagemang i kultursamman-
hang måste präglas av viljan att ge förutsättningar för kvalitativt högtstående
kulturupplevelser för den enskilde.
En ny roll för Kulturrådet
Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets
dominerande roll och de risker det medför för en vital
förnyelse av kulturen. Vi föreslår en minskning av
kulturbyråkratin genom ett lägre anslag till Kulturrådet.
Statens kulturråd har haft en dominerande roll vid bedömning av kultur-
verksamheter, tilldelande av statliga medel och uppföljning av de områden
där staten genom sina regelverk och medel har ett avgörande inflytande.
Genom rådets konstruktion finns inte någon möjlighet att utkräva normalt
politiskt ansvar. Bidragen fördelas genom bedömningsgrupper, vars medlem-
mar ofta har en personlig relation till det verksamhetsfält som de är satta att
ta ställning till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla av skepsis
mot Kulturrådet. Kulturrådet fungerar också som utrednings- och bered-
ningsorgan åt regeringen och har dessutom blivit beredande organ åt
Stiftelsen Framtidens kultur, som tillkom just med den avsikten att vara ett
helt oberoende organ.
Kulturrådets anslag A 1 bör uppgå till 16 351 000 kronor.
Renodla statens uppgifter
Flera av de verksamheter som ryms inom anslagsposten
Allmän kulturverksamhet bör ej vara statliga uppgifter. Det
som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid
kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som
sedan övergår till att bli årliga anslag. Det var vår
förhoppning att Kulturutredningens förslag skulle leda till en
ordentlig vitalisering av svenskt kulturliv. Statens
ansvarsområde måste närmare definieras och klart avgränsas.
Av det skälet föreslår vi en minskning av anslaget till ett
bantat kulturråd under denna utgiftspost.
Regeringen föreslår i årets budget att ett nytt organ "Forum för världs-
kultur" skall inrättas. Dess främsta uppgift anges vara "att initiera, stimulera
och samordna verksamhet inom existerande institutioner och organisationer".
Vi utgår från att detta bör vara en uppgift för berörda organ inom deras
ordinarie verksamhet. Ett samarbete baserat på verksamheters innehåll och
inte genom ännu ett organ av myndighetskaraktär bör vara det naturliga.
Innehåll, inte organisation skall sättas i centrum. Förutom att den skisserade
verksamheten ter sig osäker föreslås att finansieringen delvis läggs på
Stockholmsregionen för en verksamhet vars uppgift är att täcka hela landet.
Vi anser att riksdagen bör avslå förslaget.
Anslaget A 2 bör uppgå till 72 895 000 kronor.
Nationella uppdrag
Fem av de sex tidigare utdelade nationella uppdragen bör
fortsätta även 1999. Vi biträder regeringens förslag att
tilldela Föreningen Svensk Form ett uppdrag inom området
formgivning och design. Vi vidhåller dock uppfattningen att
museiområdet inte bör omfattas av de särskilda nationella
uppdragen, så länge den annonserade översynen av
organisationsstrukturen på museiområdet inte föreligger. Ett
flertal museer har nationella uppgifter som en viktig del av
sin ordinarie verksamhet. Dessutom måste ansvarsmuseernas
roll klarläggas. Anslaget A 3 bör uppgå till
6 miljoner kronor.
Ny kulturfond
Moderata samlingspartiet har i motion 1998/99:K323
föreslagit inrättande av en kulturfond med uppgift att stödja
nyskapande verksamhet inom kulturområdet som inte på
annat sätt uppbär stöd av offentliga medel. Fondens uppgift
är att anvisa medel motsvarande de resurser som mobiliserats
genom bidrag, sponsorinsatser eller på annat sätt. Fonden bör
tillföras 100 miljoner kronor och ett nytt anslag A 5 skapas.
Ökat lokalt ansvar för
teater, dans och musik
Riksteatern skapades för att producera teater för hela landet.
Då hade de kringresande privata teatersällskapen på mycket
kort tid mer eller mindre försvunnit och det fanns inte några
regionala teaterensembler skapade för att producera teater för
hela landet. Sverige har i dag ett i princip täckande nät av
länsteatrar, några med flera scener och dessutom turnerande.
Flera av de andra institutionsteatrarna, såsom stadsteatrarna i
våra tre största städer, har etablerat annexscener och
turnéverksamhet. Länsteatrarna har ofta ambitionen att
turnera i den egna regionen och även utanför det egna länet.
De fria teatergrupperna svarar numera för en omfattande
turnéverksamhet som betyder mycket främst för spridningen
av barn- och skolteater.
Det är viktigt att så många som möjligt får möjlighet att ta del av utbudet
på nationalscenerna och de andra större teatrarna. Vi betalar alla via skatten
merparten av verksamhetens kostnader oavsett var vi bor. Utan avkall på
konstnärlig kvalitet eller integritet bör det kunna hävdas att det, i den nya
medievärld vi lever, bör vara naturligt att ha andra media än bara den
levande scenen i åtanke vid uppsättandet av skådespel, för att med en lätt
anpassning kunna nå en mångdubbelt större publik via t.ex. TV och video.
Det är enligt vår mening inte rimligt att behålla en verksamhet vid
Riksteatern på oförändrad nivå när det nu finns ett regionalt teaterutbud. Det
är också uppenbart att förenings- och arrangörsdelen av Riksteatern på
många orter känner sig bundna av utbudet från den producerande delen. Vi
anser att vuxenteaterverksamheten vid Riksteatern kan upphöra och att
Riksteatern genom sina s.k. specialensembler, som Tyst teater och Cullberg-
baletten, skall erbjuda lokala arrangörer det som inte regionteatrarna har
kapacitet till. Anslaget till Skådebanan bör upphöra och motsvarande andel
överföras till teaterföreningarna för förbättrat publikarbete. Anslaget till
Riksteatern bör uppgå till 113 985 000 kronor.
Rikskonserters verksamhet bör likaledes omprövas. Vi anser till skillnad
från regeringen att Rikskonserters produktion kan minska ytterligare. I likhet
med Kulturutredningen anser vi också att den löpande fonogramutgivningen
bör ske på samma villkor som för övriga skivproducenter. Specialutgivning i
anslutning till projektet bör kunna ske efter vanlig upphandling med normala
konkurrensregler. Då inte Rikskonserter skall ha ett eget ansvar för
blåsmusiken som genre bör någon typ av nationellt ansvar genom avtal
tilldelas någon av de kvarvarande professionella orkestrarna. Anslaget till
Rikskonserter bör uppgå till 38 260 000 kronor. Sammantaget bör anslaget
B 1 uppgå till 621 501 000 kronor.
I likhet med en enig teaterutredning anser vi att erfarenheterna av
Skådebanan är sådana att det som kvarstår av dess verksamhet skall upphöra
och att motsvarande medel för publikverksamhet kan tillföras arrangörer via
anslaget till Riksteatern.
Litteraturstöd
Stödet inom litteraturområdet består i dag av ett antal
komponenter varav utgivningsstödet är det i särklass största.
Kulturutredningen redovisade att det i Sverige utges cirka
13 000 nya titlar per år varav cirka 2 000 är skönlitteratur,
1 000 barnlitteratur och 10 000 facklitteratur. Detta är enligt
vår bedömning en omfattande utgivningsvolym med tanke
på att Sverige är ett litet språkområde.
Det går inte att med bestämdhet hävda att denna omfattande utgivning
kommer till stånd till följd av det statliga utgivningsstödet. Enligt vår mening
är det rimligt att minska utgivningsstödet till förmån för ökade satsningar på
ett väl spritt bokhandelsnät av hög kvalitet.
Utgivningen av vuxenlitteratur En Bok För Alla bör upphöra, medan en
utgivning av barnböcker kan anses vara befogad inte minst genom det höga
kostnadsläget i Sverige som även drabbar böcker för barn.
Sverige är ett av de länder där den kontinuerliga tillgången på klassiker i
bokhandeln är lägst. Det kan gå årtionden mellan utgivning av såväl svenska
som översatta utländska verk, vilket leder till att tillgången även antikvariskt
är näst intill obefintlig. En god tillgång till det litterära arvet är ett av de
främsta kännetecknen på en kulturnation, och som en sådan vill vi räkna oss.
Det finns ett lagerhållningsstöd, som dock inte primärt är inriktat på klassiker
Med stöd från Statens kulturråd utges sedan ett antal år en klassikerserie
för gymnasieskolan av flera förlag i samverkan. Emellertid sker
försäljningen av dessa utgåvor endast till skolor. Vi finner det vara en
självklarhet att de skall hållas tillgängliga i bokhandeln. Till anslaget C 2
bör
anvisas 56 167 000 kronor.
Regeringen föreslår att stödet till Talboks- och punktskriftsbiblioteket,
anslag C 5, skall minskas med tre miljoner kronor. Vi avvisar detta förslag
och anser att riksdagen bör anvisa tre miljoner kronor utöver det som
regeringen föreslår. Det ligger också väl i linje med vad vi moderater föreslår
på andra områden när det gäller satsningar på funktionshindrade. Anslaget
C 5 bör uppgå till 57 873 000 kronor.
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
Regeringen föreslår att de statliga bidragen för konstnärlig
utsmyckning i den offentliga miljön också skall kunna
användas för andra miljöer än "de statliga". Som exempel
nämns bostadsområden samt skol- och fritidsmiljöer. Även
om syftet är vällovligt innebär den föreslagna ordningen att
staten på sikt förväntas svara för praktiskt taget all offentlig
utsmyckning. Vår uppfattning är att staten bör renodla sitt
ansvar för olika kulturverksamheter och inte ikläda sig nya
ansvar och utgifter. Myndighetsanslaget D 1 bör uppgå till 4
122 000 kronor och anslaget D 2 till 25 438 000 kronor.
Vidgade
utställarmöjligheter
Det kan ifrågasättas om man skall inskränka rätten att betala
utställningsersättning till att gälla Sveriges Konstföreningars
riksförbund och Folkrörelsernas konstfrämjande. Även andra
konstfrämjande och konstbildande organisationer bör kunna
komma ifråga. Ännu viktigare är det att man när nu
ersättningen görs rikstäckande ser över de kvalifikationskrav
som hittills gällt så att risken för korporativism och
vänskapskorruption minimeras. Anslaget E 1 bör uppgå till
8 788 000 kronor.
Ersättningar och bidrag till
konstnärer
Den individuella visningsersättningen skall fördelas på ett
sådant sätt att alla yrkesverksamma konstnärer som uppfyller
rimliga kvalitetskrav skall kunna komma i fråga. Vi anser att
medlen skall fördelas av Konstnärsnämnden och avvisar
förslaget att BUS skall ges myndighetsstatus. Det kan också
finnas anledning att pröva BUS ställning när det gäller
förmedlingen av vidareförsäljningspengarna mot bakgrund
av deras höga utdebitering av hanteringskostnader.
Långtidsstipendier är värdefulla då de ger konstnärer möjlighet att pröva
sig fram och se hur långt deras konstnärskap når. Vi anser för vår del att fem
år är en tillräckligt lång tid som ger en trygghet under en överblickbar period.
Med bibehållen anslagsnivå kan med vårt alternativ dubbelt så många
konstnärer komma i åtnjutande av stipendium vilket också gagnar
mångfalden. Vi menar att dessa stipendier skall ges till i första hand unga
lovande konstnärer. Stipendierna skall vara förenade med krav på att visa
upp resultat i form av en utställning, konsert eller liknande.
Biblioteksersättningen har länge fördelats så att ett del av beloppet har
tillfallit den enskilde författaren baserat på stickprovsstatistik från ett
mindre
antal bibliotek. Det finns ett tak för hur mycket en författare kan få.
Därutöver fördelas en del av biblioteksersättningen av styrelsen för Sveriges
författarfond, som har en majoritet tillsatt av berörda upphovsmannaorga-
nisationer. För att minska risken för korporativism och vänskapskorruption
bör regeringen inför kommande förhandlingar med Sveriges författarförbund
överväga om inte en större del av ersättningen skall fördelas baserat på
utlåningsstatistik, med utnyttjande av modern datateknik.
Kulturmiljövård och
kulturstöd
Vi anser att den verksamhet som skall finansieras under
anslaget G 2 är mycket värdefull och avvisar regeringens
minskning, som sker utan en närmare förklaring med tio
miljoner kronor, och föreslår en utökning med knappt 25
miljoner kronor.
Anslaget G 2 kommer med vårt förslag att uppgå till 265 918 000 kronor.
Kulturinstitutionernas
hyreskostnader
Vi vill erinra om vad kulturutskottet uttalade i sitt yttrande
till finansutskottet (1997/98: KrU3y) rörande
kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyreskostnader.
Bland annat pekade utskottet på att det skulle vara av värde
om regeringen i resultatredovisningen under institutionernas
anslag i kommande budgetpropositioner kort anger hur stor
del av föregående års anslag som använts till att betala
hyreskostnader. Någon sådan redovisning finns inte och vi
anser att detta bör ske.
En bättre museistruktur
Det är otillfredsställande att regeringen inte heller i år lägger
fram ett samlat förslag om en ny museistruktur.
Ansvarsmuseirollen måste också förtydligas.
Vi vill understryka vikten av att samtliga museer som får statliga bidrag
ges i uppdrag att utarbeta gallringsplaner. De medel som avsatts för riktade
insatser på museiområdet kan med fördel användas för att stimulera detta
arbete. Behovet av kompetensutveckling inom museivärlden är väl dokumen-
terat. Den forskning som bedrivs skall i större utsträckning finansieras
genom forskningsrådsmedel. De ideella krafternas insatser förtjänar att
uppmärksammas och uppmuntras. Sponsorinsatser kan ytterligare stimuleras
med förnuftigt utformade skatteregler.
Under anslag H 1 Centrala museer anvisar regeringen 29 miljoner kronor
till Världskulturmuseet i Göteborg. Moderata samlingspartiet har tidigare
ställt sig negativt till tanken att skapa ett ny museimyndighet, såsom
regeringen föreslår, och vi avvisar således dessa 29 miljoner kronor. Anslag
H 1 skall mot denna bakgrund uppgå till 572 087 000 kronor.
Avslutningsvis anser vi att Östasiatiska museet i Stockholm skall ligga
kvar under Statens konstmuseer och att Medelhavsmuseet, också det i
Stockholm, skall ligga kvar under Historiska museet.
Arbetets museum -
bristande
huvudmannaansvar
Arbetets museum i Norrköping bedriver en verksamhet
liknande den som återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska
museer samt industri- och verksamhetsmuseer. Liksom ett
antal andra verksamheter har det skapats på initiativ av olika
intressegrupper. I fallet Arbetets museum dock utan att man
sett till att verksamheten har de medel som behövs för att
fortleva av egen kraft. Av politiska skäl har sedan det
ekonomiska ansvaret för verksamheten övertagits av staten.
Vi har av principiella skäl vänt oss mot detta och finner
ingen anledning att frångå vårt tidigare ställningstagande.
Om ett dokumentationscentrum av unik karaktär söker stöd för sin verk-
samhet skall detta självfallet - om det finns ett allmänintresse av verk-
samheten - prövas på samma meriter som andra för vårt kulturarv värdefulla
verksamheter. Arbetets museum uppfyller enligt vår mening inte dessa
kriterier, varför medel under H 4 till museet bör utgå. Anslaget H 4 skall
därför uppgå till 28 343 000 kronor.
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
Vi föreslår att anslaget för stöd till icke-statliga kulturlokaler
utgår. Regeringen slår fast att villkoret för att statligt stöd
skall utgå till någon kulturverksamhet skall vara att
huvudmannen är beredd att svara för lokalkostnaden. Att då
samtidigt ha ett statligt anslag för detta ändamål är ologiskt.
Vi anser att möjligheten till handikappanpassning är viktig
men att detta i så fall bör täckas av anslag inom samma
utgiftsområde som andra handikappåtgärder. Anslaget H 5
utgår således.
Riksutställningar ges ny
inriktning
Vi anser att den nya myndigheten Riksutställningars roll mer
skall begränsas. Antalet egna produktioner bör minska och
man bör i större utsträckning fungera som
serviceorganisation till andra utställningsarrangörer.
Efterfrågestyrningen måste ytterligare förstärkas. Anslaget
H 6 bör uppgå till 11 316 000 kronor.
Utställningsgarantier
Efter att riksdagen förra året godkände att garanti skall
kunna avse även föremål i svensk ägo och att kretsen av
garantiberättigade utställare skall utvidgas till att gälla alla
som bedriver utställningsverksamhet av icke-kommersiell
natur kan belastningen på anslaget H 7 beräknas öka. Vi
föreslår att anslaget ökas med 100 000 kronor och uppgå till
180 000 kronor. Det bör då vara möjligt att tillämpa
frikostigare kriterier för vilka som kan få del av garantin.
TV-avgiften
Regeringen föreslår att TV-avgiften från den 1 januari 1999
höjs från 1 572 till 1 608 kronor per år. För år 1999 tilldelas
de tre public service-företagen knappt 5,1 miljarder kronor.
Beloppet fördelas på Sveriges Television, Sveriges Radio
och Utbildningsradion enligt en särskild fördelningsnyckel.
Kostnaden för de särskilda försöken med digitala sändningar
skall enligt regeringens förslag vara 100 miljoner kronor för
1999. Denna verksamhet bör utvecklas på marknadens
villkor och beslutet ändras i enlighet härmed. Vi avvisar den
föreslagna höjningen av TV-avgiften.
Forskning
Det är viktigt att de medel som anslås till forskning används
till så kvalificerade uppgifter som möjligt. Detta gäller även
forskning inom kultursektorn. Forskning skall ske på
vetenskapliga kriterier. Dessvärre finns det många exempel
på att aktiviteter av lägre dignitet, såsom sammanställningar,
enklare utredningar etc., införts under beteckningen
forskning, men som inte uppfyller sådana kriterier. Av
anslaget anser vi att 25 miljoner kronor skall ställas till
forskningsrådets förfogande för forskning på kulturens
område. Verksamheten skall vetenskapligt prövas på samma
villkor som övrig forskning. Anslaget J 1 bör därför uppgå
till 10 871 000 kronor.
Folkbildningen
Vi föreslår en besparing på 301 miljoner kronor. Av
beloppet faller 40 miljoner kronor på det fortsatta anslaget
till fackliga och vissa andra organisationer som stöd till
uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor.
Aktiva insatser för att öka andelen uppdragsutbildning och
annan icke-bidragsberoende utbildning bör kunna göras även
fortsättningsvis. Folkbildningsrådet bör i sina kontakter med
anslagsbeviljande kommuner och landsting peka på att dessa
utformar sina bidragskriterier efter de lokala förhållandena
och inte bara låter dem bli en följd av den bidragsfördelning
som de statliga reglerna leder till.
Det förslag till kulturfond som presenterats i vår motion kommer också att
kunna utnyttjas av folkbildningen.
Vi föreslår också en besparing med 35 000 000 kronor på anslaget för de
folkhögskoleplatser som ingår i kunskapslyftet. Som redovisas i budget-
förslaget har kommunerna inom ramen för kunskapslyftet upphandlat
folkhögskolekurser. Om kommunerna tagit vara på den möjligheten i större
utsträckning, skulle folkhögskoleandelen inom kunskapslyftet öka, vilket
också skulle stärka kvalitén i utbildningen.
Anslaget L 1 skall uppgå till 2 201 405 000 kronor.
Ungdoms-, idrotts- och
folkrörelsefrågor
Vi anser att det bör vara en primärkommunal uppgift att
tillgodose behovet av samlingslokaler genom att upplåta t.ex.
bibliotek eller skolor om inte den öppna marknadens utbud
är tillräckligt.
Bidraget till den nationella och internationella ungdomsverksamheten bör
minskas. I första hand bör den internationella verksamheten kunna klara sig
med snävare ekonomiska ramar, men även grundbidragen till rikstäckande
barn- och ungdomsorganisationer kunna minskas. Detta bidrag har funnits
länge och ett mål är att få fler ungdomar i föreningslivet men de flesta ung-
domsorganisationer visar en minskning i medlemsantalet. Klara tecken på att
ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya grupper. En
omprövning är alltså nödvändig. Ungdomsstyrelsen får enligt vårt förslag ett
mindre anslag att hantera och myndigheten borde därför också klara sig med
minskade anslag.
Anslaget M 1 skall med detta uppgå till 6 367 000 kronor och anslaget M 2
skall uppgå till 40 389 000 kronor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag A 1 Statens kulturråd, anslå 16 351 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag A 2 Allmän kulturverksamhet, anslå
72 895 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag A 3 Nationella uppdrag anslå 6 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag A 5 Kulturfond, anslå 100 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag B 1 Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. anslå
621 501 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag C 2 Litteraturstöd anslå 56 167 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag C 5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket anslå
57 873 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag D 1 Statens konstråd anslå 4 122 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9.
att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier, trossamfund
och fritid anslag D 2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
anslå 25 438 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av visningsersättning,
11. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag E 1 Konstnärsnämnden anslå 8 788 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag G 2 Bidrag till kulturmiljövård och kulturstöd
vid ombyggnad anslå 265 918 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om redovisning av kulturinstitutionernas lokalförsörjning och
hyreskostnader,
14. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag H 1 Centrala museer: Myndigheter anslå
572 087 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet skall ligga kvar
under nuvarande huvudmän,
16. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag H 4 Bidrag till vissa museer anslå
28 104 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till icke-statliga
kulturlokaler (anslag H 5) i enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag H 6 Stiftelsen riksutställningar anslå
11 316 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag H 7 Utställningsgarantin och inköp av vissa
kulturföremål anslå 180 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd TV-avgift i enlighet
med vad som anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar att ej anvisa medel för försöksverksamhet med
digitala sändningar i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen beslutar att 25 miljoner kronor av anslaget för forskning
skall fördelas av forskningsråden och att anslag J 1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet därmed skall uppgå till
10 871 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag L 1 Bidrag till folkbildningen anslå
2 210 405 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag M 1 Ungdomsstyrelsen anslå 6 367 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde Kultur, medier,
trossamfund och fritid anslag M 2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. anslå 40 389 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 28 oktober 1998
Elisabeth Fleetwood (m)
Lennart Fridén (m)
Jan Backman (m)
Gunnar Hökmark (m)
Roy Hansson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Hjertén (m)
Birgitta Wistrand (m)