Motion till riksdagen
1998/99:Kr227
av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)

Språkvård


Det obligatoriska
skolväsendet
Uppgiften att ge alla ett gemensamt språk, som kan läsas och
förstås, skrivas och talas är en av skolans grundläggande
uppgifter.
Utbildning och fostran handlar i hög grad om att överföra ett kulturarv
(värden, traditioner, språk, kunskap) från en generation till nästa. Givetvis är
detta ett delat ansvar mellan hem och skola. Skolans huvuduppgift är att ge
eleverna kunskaper och färdigheter och i samarbete med hemmen främja
deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare.
I skolans mål och riktlinjer i läroplanen (LPO 94) anges bl.a. att skolan
skall sträva efter att varje elev "utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt
förstår betydelsen av att vårda sitt språk". Läraren skall organisera och
genomföra arbetet så att eleven "får stöd i sin språk- och kommunika-
tionsutveckling".
I kursplanerna uttrycks de krav staten ställer på skolans undervisning i
olika ämnen. I dem anger regeringen dels vilka mål som undervisningen i
varje ämne skall sträva mot, dels vilka mål eleven skall ha uppnått efter det
femte respektive det nionde skolåret. Här anges ämnenas kärna och dess
centrala begrepp, och dessa kursplaner är bindande föreskrifter.
Vikten av ett vårdat språk anges ej i kursplanen för svenska, vilket vi
menar vara en stor brist. Visserligen anges som ett mål att sträva efter att
eleven "kan analysera, bearbeta och förbättra sitt språk både självständigt
och i samarbete med andra" men vikten av att uttrycka sig vårdat i tal och
skrift saknas.
Under våren 1997 tog Margit Zacharoff, Partille, initiativ till en namn-
insamling mot det allt mer omfattande bruket av svordomar i massmedierna.
Under en kort tid samlade hon ihop över 40 000 namnunderskrifter som bl.a.
presenterades vid en uppvaktning hos public service-företagen. Detta visar
att en opinion finns för en utökad satsning på ett vårdat språk i vårt samhälle.
I många sammanhang används svordomar, nedvärderande uttryck, vulgära
ord och uttryck. Detta missbruk av vårt språk blir enligt vår mening allt mer
utbrett. Denna utveckling är inte lätt att vända men föräldrarnas och skolans
betydelse har varit, är och kommer att vara ovärderlig i arbetet för ett vårdat
språk. Ansvaret för elevernas språkutveckling kan emellertid inte bara tas av
läraren i svenska utan måste ses som en gemensam uppgift för alla i skolan.
Med tanke på den internationalisering som pågår och den mängd
information som dagligen sköljer över oss alla måste skolans undervisning
betona och förmedla betydelsen av ett vårdat språk.
För att förstärka betydelsen av ett vårdat språk bör det klart och tydligt
framgå i kursplanen för svenska i grundskolan att undervisningen strävar
efter att eleven "lär sig använda ett vårdat språk i tal och skrift".
Gymnasiet
I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) finns
bestämmelser om skolans värdegrund och uppgifter. Här
nämns att skolan skall främja en förtrogenhet med svenska
språket, vilket skall befästas genom undervisning i många av
skolans ämnen.
Enligt gymnasieförordningen är svenska ett kärnämne som ingår i alla
studieprogram. Under rubriken "mål att uppnå" anges att det är skolans
ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan "kan
uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-,
yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier". Detta mål att uppnå bör
kompletteras så att det framgår att eleven skall kunna uttrycka sig vårdat i tal
och skrift.
Public service-företagen
I de sändningstillstånd som regeringen meddelat Sveriges
Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Sveriges
Television AB finns en bestämmelse om att respektive
företag "skall se till att språkvårdsfrågor beaktas i
programverksamheten".
I de sändningstillstånd som ges till andra företag finns däremot ingen
bestämmelse om god språkvård. För att olika företag ska behandlas lik-
värdigt vad gäller språkvård bör detta anges i sändningstillstånden. Ansvarig
myndighet bör göra en uppföljning av hur språkvården beaktas i den
verksamhet som public service-företagen bedriver.
Pressen
Även om det inte finns några gemensamma riktlinjer inom
pressen vad gäller språkvård är medvetenheten om detta stor
på våra tidningsredaktioner. Seminarier och
fortbildningskurser för journalister arrangeras.
Vid Stockholms universitet och dess institution för journalistik, medier och
kommunikation finns inget enskilt ämne i språkvård. Språkvårdsfrågor
behandlas dock integrerade i undervisningen. För att förstärka vikten av god
språkvård bör möjligheterna att anställa  utbildade språkvårdare i journalist-
utbildningen undersökas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kursplanen i svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig
använda ett vårdat språk i tal och skrift,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kursplanen i svenska på gymnasieskolan skall kompletteras
med uppnåendemålet att det är skolans ansvar att varje elev kan uttrycka sig
vårdat i tal och skrift, 1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det i sändningstillstånden för kommersiella företag som sänder
radio eller TV skall finnas en bestämmelse om god språkvård,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av hur språkvårdsfrågorna beaktas av public service-
företagen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att journalistutbildningen skall förstärkas med utbildade
språkvårdare.1

Stockholm den 26 oktober 1998
Åke Carnerö (kd)

Tuve Skånberg (kd)















1Yrkandena 1, 2 och 5 hänvisade till UbU.