Sedan 1991 finns i Sverige en lag med bestämmelser om
förbud mot användning av s.k. metallsökare. Syftet med
bestämmelserna är att försvåra brott mot fornminneslagen.
Lagen tillkom sedan det bl.a. visat sig att internationella
ligor utfört plundring av svenska fornminnen. Förbudet, som
har generell karaktär, är mycket långtgående och leder till en
rad orimliga konsekvenser.
Lagen gör det praktiskt taget omöjligt för seriösa s.k. detektorister, d.v.s.
personer som har som hobby att i marken söka efter metallföremål, att
bedriva verksamhet.
Det tillvägagångssätt som i dag står till buds för en detektorist är att hos
länsstyrelsen begära särskilt tillstånd för varje aktivitet (undersökning) och
att därvid bifoga en karta med markering av område, tid och syfte med
undersökningen. Eftersom länsstyrelsen före sitt beslut samråder med
Riksantikvarieämbetet är behandlingstiden för en ansökan inte sällan så lång
som 8-10 veckor. För en aktiv utövare av nämnda hobby kan det ofta bli
fråga om att skicka in 25-30 ansökningar och kartor om året.
Ett lämpligt sätt att undvika detta komplicerade förfarande vore att införa
en form av tidsbegränsad hobbylicens för metallsökare. Förutsättningen för
att få licensen skulle kunna vara deltagande i en kurs i Riksantikvarie-
ämbetets eller länsstyrelsens regi, varvid bl.a. aktuella bestämmelser
genomgås. Licensen skulle kunna ha begränsad giltighet såvitt avser tid och
rum - fornminnen och arkeologiskt högintressanta platser måste givetvis
skyddas - men ändå förenkla hela förfarandet såtillvida att ansökan inte
skulle behöva göras för varje särskild plats.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av licens för metallsökare.