Motion till riksdagen
1998/99:Kr15
av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp)

med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.


Spel - nöje och begär
Frågorna om kasinospel skall få anordnas i Sverige och om
det i så fall skall ske inom ramen för ett staligt monopol kan
inte besvaras utan noggrant övervägande.
Spelande är ett nöje för de flesta. För en del är det dock som en drog. En
uppskattning ger vid handen att omkring 50 000 personer i Sverige är
spelberoende. Ytterligare 100 000 har problem med sitt spelande. Man vet i
dag inte hur många i deras omgivning, framför allt anhöriga, som påverkas
negativt. En internationell forskargrupp - stödd av riksdagen efter ett
folkpartiinitiativ - arbetar nu för att kartlägga spelberoendet. Den beräknar
vara färdig med sitt arbete om ungefär ett år.
Det vore i sig kanske önskvärt att invänta forskargruppens resultat för att
kunna ta med i bedömningen hur många som på ett negativt sätt blir berörda
av överdrivet spelande. Riksdagen har avsatt pengar för åtgärder mot
överdrivet spelande, men dessa räcker förmodligen inte. Regeringen uppger i
propositionen att den har för avsikt att återkomma i budgetpropositionen för
år 2000 med mer resurser för ändamålet, och Folkpartiet kommer naturligtvis
i samband med den att närmare överväga hur stora resurser som bör avsättas
för detta ändamål. Det är högst rimligt att staten, som räknar med att få in
omkring en halv miljard kronor per år på kasinoverksamheten, avsätter en
del av dessa pengar för hjälp till de spelberoende.
Det som det inte finns goda skäl att förbjuda skall i ett liberalt samhälle
vara tillåtet. Vad riksdagen har att ta ställning till är om friheten att spela
skall prioriteras framför hänsynen till dem med spelproblem.
För de flesta innebär ett ökat utbud en större valfrihet och frihet. Men de
som inte kan hantera spel på ett kontrollerat sätt är att betrakta som ofria.
Det
är motiverat att visa omtanke om dem och deras anhöriga genom att vara
påpasslig på beroendet och satsa mer på bl a rehabilitering och vård.
Det är möjligt i detta ärende att dra en parallell till argumentationen för
den restriktiva alkoholpolitik som förs i Sverige. På alkoholområdet anser en
majoritet i riksdagen att försäljning skall vara tillåten, men att den skall
skötas av ett statligt monopol, Systembolaget. Detta kompletteras med att
alkoholreklam inte tillåts. Stat och kommun  arbetar med förebyggande
information och erbjuder vård. Skälen är att begränsad tillgänglighet till-
sammans med upplysning om skadeverkningar och andra insatser skall
begränsa missbruk.
Folkpartiet liberalerna menar att ett liknande resonemang kan föras kring
spelande på kasinon och stöder därför att kasinon skall få startas i Sverige.
Kasinospel skall emellertid endast finnas i begränsad utsträckning; det skall
inte finnas fler än ett fåtal  kasinon i landet och det skall krävas tillstånd
att
öppna ett. En välfungerade organisation för hjälp till spelberoende skall
byggas upp och vi anser att det är olämpligt att statliga spelbolag riktar sig
till unga i sin reklam.
Se upp med konkurrensen
på spel- och
lotterimarknaden
Statliga spelbolag har tagit över en allt större andel av
spelmarknaden från folkrörelserna under de senaste tre
decennierna. Nu föreslår regeringen att enbart staten skall
kunna bedriva kasino. Detta kommer att minska
folkrörelsernas utrymme ytterligare i ett läge när
folkrörelsernas andel av spelmarknaden snarare bör öka igen.
Den är för närvarande cirka 17 procent och har tidigare varit
uppåt 30 procent. Folkpartiet liberalerna anser inte - till
skillnad från regeringen - att det är nödvändigt att
kasinoverksamhet skall anordnas av statliga företag.
Idrottsföreningar och folkrörelserna har stora inkomster från
spel- och lotteriverksamhet och det är inte önskvärt att staten
konkurrerar ut dessa. Det kan inte vara riktigt att staten -
som redan är en stark aktör genom AB Svenska Spel med 42
procent i marknadsandel - skall konkurrera ut folkrörelserna
ännu mer genom att införa ett statligt monopol i en sektor av
spelmarknaden.
Folkpartiet liberalerna föreslår därför att också folkrörelseägda företag
skall få anordna kasinon. Detta får ske genom ett licensförfarande. Självklart
skall samma regelverk, krav och tillsyn gälla oavsett huvudmannaskap. Det
får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Värna den personliga
integriteten
Individens rätt till personlig integritet är av största vikt för
liberaler. En ofta använd beskrivning av integritetsskyddet
innebär att man skall skydda den enskildes rätt att bli lämnad
i fred. Andra försök till beskrivningar tar fasta på rätten till
ensamhet, rätten till förtrolig samvaro inom familjen, en rätt
till anonymitet och distans till andra individer. Ett annat sätt
att beskriva begreppet är att den enskilde skall kunna
kontrollera spridningen av uppgifter eller ha rätt att själv
bestämma vilka uppgifter om sig själv som han eller hon vill
dela med sig till andra.
Regeringen föreslår att besökarna skall registreras. Registret skall inne-
hålla uppgifter om besökarens namn, personnummer, postadress, tidpunkt för
besöket samt ett fotografi.
Som skäl för registreringen anför regeringen att förhindra brott. Ett annat
motiv skulle vara att "tydliggöra att besöket bygger på ett medvetet beslut".
Det kan inte accepteras ur en integritetsaspekt.
Besökaren bör bara behöva visa upp fotolegitimation för att klara ålders-
kravet på 20 år i dörren, men uppgifterna skall inte få sparas. Folkpartiet
liberalerna menar att det är rimligt att åldersgränsen skall sättas till 20 år,
eftersom spelberoende är påfallande vanligt bland ungdomar och att spel-
beroende kan grundläggas i tidiga åldrar.
Värdeautomater i
bingohallar
Folkpartiet liberalerna har inget att erinra mot att
värdeautomater får placeras även i bingohallar. Dessa hallar
drivs av folkrörelserna och det är därför rimligt att
folkrörelserna själva även får anordna spelet på
värdeautomaterna. Det finns ingen anledning att behandla
den frågan i ett annat sammanhang än den som regeringen
föreslår.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar för hjälp till spelberoende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensen på spel- och lotterimarknaden,
3. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att också folkrörelseägda
företag genom licensförfarande kan bedriva kasinoverksamhet,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag, i enlighet med vad som ovan
anförts, om registrering av kasinobesökare.

Stockholm den 14 april 1999
Lennart Kollmats (fp)

Kenth Skårvik (fp)