med anledning av prop. 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m.
Inledning
Propositionen tar i huvudsak upp två frågor, internationella
kasinon och spelautomater. Vad det gäller internationella
kasinon föreslår regeringen att sådana skall få anordnas i
Sverige. Tillstånd att ordna kasinospel skall ges av
regeringen och får lämnas till företag som i sin helhet, direkt
eller indirekt, ägs av staten. Det är också regeringen som
skall avgöra var dessa skall lokaliseras. Propositionen går
därtill igenom tillåtna spelformer, åldersgräns, registrering
och övervakning av besökare, krediter, tillsyn m.m. Ett
speciellt avsnitt ägnas åt överdrivet spelande. Regeringen
föreslår att det statliga företag som får anordna kasinospel
undantas från lotteriskatt och frikallas från skattskyldighet
för inkomst, med undantag för inkomst av
näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
Spelautomater finns i två former och tas i propositionen upp ur två
perspektiv. För det första diskuteras hur föreningslivets ställning på den
svenska spelmarknaden skall garanteras. För det andra ges förslag till hur
hanteringen av automaterna kan förbättras. Varuspelsautomater skall i fort-
sättningen endast få anordnas i samband med nöjestillställning, och
varuvinster får inte inlösas mot andra varor eller mot kontanter. Punktskatten
tas också bort. För värdeautomater föreslås en sänkning av högsta vinsten till
500 kronor. Däremot skall vinsterna, vilka betalas ut som värdebevis, i sin
helhet få betalas ut som kontanter. Värdeautomater skall få anordnas även i
samband med bingospel.
Nej till internationella
kasinon i Sverige
Kristdemokraterna avslår regeringens förslag att införa
internationella kasinon i Sverige. Vi delar inte uppfattningen
att övervägande skäl talar för en etablering av kasinon. De
skäl som regeringen för fram är för det första att det illegala
spel som förekommer skulle minska i omfattning, för det
andra att kasinon skulle stärka statens ekonomi, för det tredje
att det skulle ge nya arbetstillfällen och slutligen att turismen
skulle öka.
Illegalt spel
Regeringen anser således att ett införande av lagligt
internationellt kasinospel kommer att medföra att det illegala
spel som förekommer minskar i omfattning.
Argumentationen i propositionen talar emellertid i en annan
riktning. Det finns för det första inga belägg, i form av
forskningsresultat eller liknande, för att det illegala spelandet
skulle minska. Samtidigt som propositionen i siffror anger
omfattningen av den illegala spelmarknaden markeras att
beräkningen inte bygger på någon tillförlitlig statistik, utan
snarare är en uppskattning. Regeringen påpekar också själv
att Lotteriutredningen är väl optimistisk då den hävdar att
internationellt kasinospel i Sverige skulle kanalisera
okontrollerat illegalt spel till ett legalt, kontrollerat alternativ
och att den illegala spelmarknaden därmed skulle saneras.
Denna uppfattning delas av Brottsförebyggande rådet som
befarar att en legalisering av en farlig spelform tvärtom kan
leda till illegalt spel, eftersom den som vant sig vid
kasinospel kan söka efter mer spännande (illegala) alternativ.
Dessutom påpekar rådet att spelskulder är en av de viktigaste
brottsalstrande faktorerna och anser att förslaget inte innebär
att spelberoende upptäcks i tid. Kasinoverksamhet är också
en verksamhet som typiskt sett kan attrahera brottslingar,
särskilt om kontrollen och säkerhetsarrangemangen har låg
kvalitet, skriver regeringen. Fotografering, legitimering,
registrering och övervakning föreslås. Ur kristdemokratisk
synpunkt ter det sig orimligt att över huvud taget införa en
verksamhet som måste förenas med denna typ av villkor för
att kunna bedrivas utan att brott begås!
Inkomster till staten
Ett annat av regeringens huvudargument för att införa
kasinon är att det skulle inbringa betydande inkomster till
staten. Kasinoverksamheten beräknas ge ett årligt överskott
på 200-300 miljoner kronor, vilket innebär att regeringen
räknar med en årlig omsättning på 1,5-2 miljarder. Vi
invänder mot denna orealistiska beräkning.
Regeringen noterar dessutom att man måste räkna med en kostsam
etableringsfas på cirka två år. Under denna tid skall det investeras i lokaler
och utrustning samt utbildning av personal. Någon närmare kostnadsanalys
görs emellertid inte, vilket är en brist i propositionen.
Nya arbetstillfällen
Regeringens tredje argument för fullt utbyggd
kasinoverksamhet är att det enligt beräkning skulle skapa
600-700 arbetstillfällen i Sverige. Ett enda kasino i
Stockholm beräknas, inklusive kringverksamheter, ge 200
personer arbete. Kristdemokraterna ifrågasätter att
nettovinsten vad gäller arbetstillfällen skulle bli så stor som
600-700 personer. Eftersom regeringen ännu inte bestämt
var kasinon skall placeras är det svårt att på förhand beräkna
hur många befintliga restauranger, inklusive spelpersonal,
som får minska sin verksamhet. Vi vet emellertid att det i
dag finns 179 företag med kasinotillstånd på ca 1 000
restauranger och som erbjuder spel på närmare 1 400
spelbord. Statistiken bekräftar att spelmarknaden är mättad,
dvs några nya spelare kan knappast tillkomma, eftersom 80-
90 % av den vuxna befolkningen redan i dag satsar på spel.
Om en ny spelform lanseras och vinner spelarnas gunst är
detta på bekostnad av befintliga spelformer. Det är mot
bakgrund av detta rimligt att anta att restaurangkasinon
kommer att drabbas av nedskärningar. Hur stora
personalminskningar det kan handla om är svårt att beräkna
exakt, men det borde ha påverkat regeringens beräkningar.
De nya arbetstillfällena kommer dessutom att ligga i
storstadsregioner, medan landsbygden med säkerhet förlorar
arbetstillfällen.
Oavsett hur hållbara regeringens beräkningar visar sig vara är det inte på
detta sätt som vi kristdemokrater vill skapa nya arbetstillfällen. Statens roll
i
samhällsekonomin skall vara att sätta ramar och övervaka spelreglerna på
marknaden, ansvara för samhällsplanering och infrastruktur samt att skapa
förutsättningar för långsiktig tillväxt. Problemet i dag är att den social-
demokratiska regeringen saknar en vision om hur Sverige skall utvecklas
med nya och växande företag. Därför saknar man också en strategi för hur en
sådan utveckling skall kunna åstadkommas. Målet för kristdemokraternas
politik är att bygga en långsiktig god och stabil grund för välfärden och
sysselsättningen genom ökat företagande inom sociala och ekonomiska
ramar. Det är en politisk huvuduppgift att skapa så goda och stabila förutsätt-
ningar som möjligt för individernas, familjernas och företagens utveckling.
Att införa kasinon ligger inte i linje med detta och argumentet om en
marginell ökning av antalet arbetstillfällen är således ohållbart för vår del.
Turism
Regeringens fjärde skäl till att införa kasinon är att öka
turismen. Samtidigt påpekar man att kasinospel som enskild
attraktion inte är tillräckligt för att locka turister och utländsk
valuta. I stället talar man om att helhetsbilden av Sverige
skulle påverkas positivt av internationella kasinon. Detta
ifrågasätts dock av många, så även av Kristdemokraterna. Vi
tror inte att kasinon lockar fler utländska turister, lika lite
som de gjort det i Danmark. Vad det gäller de svenska
turisterna gör vi samma bedömning som regeringen, dvs
turistnettot kommer endast att förändras marginellt. Svenska
turister kommer inte att stanna hemma från utlandssemestern
bara för att vi inför kasinon.
Sammantaget är det inget av regeringens argument som övertygar Krist-
demokraterna. Propositionen förstärker i stället övertygelsen om att
nackdelarna tveklöst överstiger fördelarna.
Penningautomaterna - "enarmade
banditer"
Kasinospel definieras i propositionen som roulettspel,
tärningsspel, kortspel och liknande spel. Även spel på
penningautomater och andra automatspel får förekomma på
kasino. Med andra ord vill regeringen återinföra de
penningautomater, s.k. enarmade banditer, som förbjöds
1979. Man anser inte att skälen som anfördes för ett förbud
kan göras gällande om spelet bedrivs på ett kasino.
Kristdemokraterna har emellertid en annan uppfattning.
I näringsutskottets betänkande, NU 1977/78:15, där man föreslog att spel
på s.k. enarmade banditer och liknande apparater helt borde förbjudas,
markeras att det är de sociala synpunkterna som måste bli avgörande för
bedömningen: "Även om majoriteten av spelare inte drabbas, orsakar spelet
på enarmade banditer betydande problem för många människor. Särskilt
gäller detta inkomstsvaga grupper och dem som i sitt arbete kommer i
kontakt med spelautomaterna. Risk finns för att spelare drabbas av
ekonomisk misär." Riskerna är desamma än i dag. Det vet regeringen, men är
samtidigt medveten om att penningautomaterna behövs för att kunna
finansiera den tilltänkta verksamheten. Orsaken till detta är att
penningautomaterna är långt mindre personalintensiva än bordsspelen och
därmed en förutsättning för kasinons lönsamhet. För Kristdemokraterna är
återinförandet av penningautomaterna ett av huvudargumenten mot ett
införande av kasinon.
Spelberoende
150 000 svenskar har någon form av problem med sitt
spelande redan i dag. En tredjedel av dessa har så stora
problem att de går under benämningen patologiska spelare. I
åldersgruppen 15-17 år, som inom några år är kunder på
svenska kasinon, är över 6 % spelberoende och i gruppen
18-24 år är över 4 % spelberoende. Detta är med andra ord
ett folkhälsoproblem. Regeringen ser så allvarligt på den
nuvarande situationen att man redan i den inledande
genomgången tar upp frågan. Man poängterar hur viktigt det
är att öka insatserna och resurserna till olika åtgärder för att
förebygga och motverka negativa ekonomiska och sociala
konsekvenser av spelande. Förslag aviseras i
budgetpropositionen för år 2000.
När regeringen föreslår kontroll och förebyggande åtgärder och betonar
vikten av att den som i praktiken svarar för verksamheten aktivt arbetar för
att motverka problemen bekräftas bilden av en verksamhet som kan ge svåra
sociala konsekvenser. Propositionen utgår från att kasinoverksamhet kan
attrahera personer som har problem med sitt spelande eller bidra till att
sådana problem uppkommer. Regeringen skriver: "Snabba spel, dvs.
spelformer där det löper kort tid mellan insats och utfall, anses öka risken för
överdrivet spelande. Kasinospel och spel på automater är exempel på denna
typ av spel. Det kan också finnas ett samband mellan det totala spelutbudet
och antalet personer som spelar utöver sina tillgångar. Ytterligare en
spelform i samhället kan därför leda till att det blir fler spelare med svårig-
heter att hantera sin egen situation." Tydligare kan det knappast uttryckas.
Tunga remissinstanser förstärker dessutom intrycket: Socialstyrelsen
befarar att spelberoendet kan öka. Konsumentverket påpekar att det finns risk
för oönskade sociala konsekvenser med ökade kostnader för samhället som
följd. Brottsförebyggande rådet varnar, som tidigare nämnts, för att förslaget
inte innebär att spelberoende upptäcks i tid och påpekar att spelskulder är en
av de viktigaste brottsalstrande faktorerna. Trots detta vill regeringen alltså
införa kasinon. Man bedömer att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för
att motverka de uppenbara sociala riskerna. Vi anser att Sverige bör avstå
från att införa internationella kasinon framför allt eftersom samhället inte kan
ta ansvar för de sociala skadeverkningarna. Dessutom tror vi inte att allmän-
hetens längtan efter kasinon är större än att den kan känna solidaritet med de
utsatta och alla dem som påverkas av deras missbruk.
Kristdemokraterna stödjer olika insatser för att förebygga och motverka att
personer fastnar i spelmissbruk. Det spelmissbruk som redan i dag före-
kommer motiverar regeringens extrasatsning på två miljoner för före-
byggande arbete.
Marknadsföringen av kasinon
I de allmänna utgångspunkterna tar regeringen upp
situationen på den svenska spelmarknaden. Man redogör för
den hårda konkurrensen och att omfattningen av
marknadsföring av spel och lotterier är stor. Någon
minskning kan inte skönjas. Regeringen anför vidare att
ökad marknadsföring leder till att ett ökat antal personer
riskerar att inte kunna hantera sitt spelande. Därför menar
man att det statliga spelföretaget i sin marknadsföring av
kasinon "skall ha en inriktning som är socialt ansvarstagande
så att den inte uppfattas som alltför påträngande".
Regeringen föreslår samtidigt att det görs en samlad
kartläggning av marknadsföringen av spel och lotterier i
Sverige. Denna skall sedan ligga till grund för förslag till hur
påträngande former av marknadsföring kan undvikas.
Eftersom regeringen så tydligt markerar risken med
aggressiv marknadsföring är det anmärkningsvärt att en
sådan kartläggning inte genomförs innan en ny spelform,
som kräver omfattande marknadsföring, införs.
Spelautomater m.m.
Förutom förslaget om att införa internationella kasinon
försöker regeringen i propositionen ta ett samlat grepp om
spelmarknaden genom att slå samman ett antal områden,
som vart och ett kunde vara föremål för en egen proposition.
Förutsatt att man lyckats med detta hade riksdagen också
kunnat fatta ett samlat och genomtänkt beslut. Dessvärre är
det omöjligt när det gäller ett så viktigt område som hur
överskotten skall fördelas mellan staten och folkrörelserna.
Flera viktiga frågor lämnas obesvarade i propositionen. För
de delar som handlar om åtgärder för att komma till rätta
med problem i hanteringen av spelautomater är förslagen
tydligare, men även här finns brister.
Spelautomaterna
I propositionen förekommer tre olika automatbegrepp:
penning-, värde- och varuspelsautomater. Penningautomater,
s.k. enarmade banditer, är i dag förbjudna utom i
internationell båttrafik men skall, enligt förslaget, också få
förekomma på kasinon. Kristdemokraternas åsikter om
penningautomater framgår av avsnitt 2.5. Här behandlas de
två övriga formerna.
Värdeautomater är automater där vinsten betalas ut i form av värdebevis
eller liknande. Tillstånd att anordna spel på värdeautomater ges bara till
företag som ägs av staten. Spel på värdeautomater får förekomma om spelet
anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet om det för
rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker enligt alkohollagen. I
och
med detta står samtliga spelplatser för värdeautomatspel under offentlig
kontroll.
Varuspelsautomater är automater som betalar ut vinst i form av varor, t.ex.
choklad och teddybjörnar. Tillstånd för att anordna spel på varuspels-
automater kan ges till privata intressenter och får lämnas om spelet anordnas
i samband med offentlig nöjestillställning, hotell- och restaurangverksamhet
eller bingospel. För hotell och restauranger gäller även här att det måste
finnas tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt
alkohollagen, eller antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband
med verksamheten. Varuspelsautomaternas spelplatser står således inte under
motsvarande kontroll som gäller för värdeautomatspel.
Flera remissinstanser framför kritiska synpunkter mot att bestämmelserna
om automatspel ändras nu, när Lotterilagsutredningen förväntas lämna sitt
slutbetänkande senare i år. Rikspolisstyrelsen och Statskontoret anser också
att det saknas nödvändiga konsekvensutredningar av förslaget. I Norge, där
automatspelet är mycket utbrett, har man t.ex. visat att spelberoendet ökat
framför allt bland barn. Kristdemokraterna delar därför uppfattningen att
regeringen inte behövt ha så bråttom i dessa frågor, utan borde ha inväntat de
utredningar som pågår eller som redan initierats. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om hur hela automatspelsmarknaden skall regleras,
styras och kontrolleras.
Föreningslivets ställning på
spelmarknaden
När värdeautomater tilläts i Sverige beslutade riksdagen att
överskottet skulle tillfalla det lokala föreningslivets barn-
och ungdomsverksamhet. Förslaget stöddes aktivt av
Kristdemokraterna, och partiet har konsekvent verkat för att
föreningslivets ställning på den svenska spelmarknaden skall
vara stark. Vi var därför emot den ändring som riksdagen
beslutade om 1996 och som innebar att öronmärkningen av
överskottet ersattes av ett system för vinstdelning mellan
staten och föreningslivet.
Sedan beslutet väl var fattat har vi emellertid argumenterat för att vinstdel-
ningssystemet skall börja verka, eftersom vi sett hur föreningslivet hamnat i
kläm. I den här aktuella propositionen pekar regeringen på att den kraftiga
ökningen av antalet varuspelsautomater har lett till att folkrörelserna inte
alls
har kunna tillgodogöra sig lika stora inkomster från automatspel som man
kunnat räkna med. Överskottet har i stället hamnat hos kommersiella aktörer.
Av den anledningen vill regeringen vidta åtgärder för att uppnå avsedd
fördelning. Kristdemokraterna delar så långt regeringens uppfattning.
Regeringen vill tillsätta ytterligare en utredning med uppdrag att ta fram
förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotteri-
marknaden kan stärkas. Redan när den parlamentariskt tillsatta Lotteri-
utredningen presenterade sitt betänkande Vinna eller försvinna 1992 var
slutsatsen att föreningslivets ställning på spelmarknaden måste stärkas. Att
de senaste rapporterna visar att föreningslivets andel av den totala omsätt-
ningen på spelmarknaden fortsätter att minska motiverar att vi så fort som
möjligt förbättrar villkoren och stärker föreningslivets ställning. Varför vill
regeringen göra ytterligare en utredning i en fråga som redan är färdigutredd,
samtidigt som man försöker ta ett samlat grepp om spelmarknaden i övrigt?
Regeringen anser att eventuella förslag till förändringar i syfte att stärka
föreningslivets ställning kan beredas tillsammans med Lotterilagsutred-
ningens slutbetänkande. Särskilt märkligt är detta med tanke på att
regeringen samtidigt föreslår att det vinstdelningssystem som riksdagen
beslutade om för tre år sedan nu ska införas. Orsaken till att vinstdelnings-
systemet inte införts påstås vara att ingen prognos över värdeautomaternas
förväntade överskott kunnat göras. Om regeringen anser sig behöva ett
sådant underlag, hur kommer det sig då att ingen genomgång görs av det
förväntade överskottet. Om utvärderingen visar annat än vad man hoppas,
vad händer då med vinstdelningssystemet? Regeringen avser också att
återkomma, i sin idrottspolitiska proposition senare i vår, till frågan om hur
överskottet från värdeautomater i samband med bingospel skall hanteras i
förhållande till vinstdelningssystemet. Borde inte alla sammanhängande
frågor diskuteras samtidigt?
När det gäller föreningslivets situation är regeringens proposition ett
hastverk utan konkret förankring. Beslut som skulle kunna fattas nu fördröjs
genom att regeringen inte bemödat sig med att sammanställa all nödvändig
information. Redan nu finns det statistik som visar vilka spel som svenska
folket satsat mest på. Allra populärast 1998 var V 75 där försäljningen
uppgick till nära 3,7 miljarder kronor. Jack Vegas ökade, medan Bingolotto,
Joker, stryk- och måltipset minskade. Vilka konsekvenser får detta för
föreningslivet? Kristdemokraterna efterlyser en diskussion om helheten. I
stället tvingas riksdagen fatta beslut i blindo. Föreningslivet förtjänar en
bättre hantering än så.
I det helhetsgrepp som Kristdemokraterna vill ta är utgångspunkten att
föreningslivet skall bygga sin verksamhet på ideella krafter, med offentligt
stöd. En viktig del av det stödet är att staten skapar goda möjligheter för
föreningslivet att finansiera delar av sin verksamhet med hjälp av lotterier
och spel m.m. Vi anser därför att föreningslivet bör få tillstånd för vissa
typer
av automatspel, t.ex. värdeautomater i bingohallar och att hela överskottet
skall tillfalla föreningslivet.
Värdeautomater
1995 beslutades att ge dåvarande AB Tipstjänst, numera AB
Svenska Spel, tillstånd att anordna spel på värdeautomater.
Detta tillstånd omfattar högst 7 000 automater och gäller
t.o.m. den 31 december 1999. Samtidigt beslutades att en
utvärdering skulle ske när 5 000 automater placerats ut.
Högsta vinsten får i dag uppgå till 1 210 kronor, men AB
Svenska Spel har tillämpat en regel om 1 000 kronor som
högsta vinst, vilken erhålles i form av ett värdebevis. Högst
100 kronor kan lösas in mot kontanter, resten skall ges i form
av presentkort.
Det problem som regeringen uppmärksammar i propositionen är att de
värdebevis som erhålls vid vinst i stor utsträckning löses in mot kontanter
och inte, som var avsett, mot presentkort. Många har kritiserat detta,
restaurangerna därför att de tycker att systemet är ohanterligt och folk-
rörelserna eftersom de inte får ut det överskott de utlovats. Därför föreslår
regeringen att högsta vinsten sänks till 500 kronor vid spel på värde-
automater och att hela summan får lösas in mot kontanter. Därtill föreslår
man att värdeautomater även får ställs ut i bingohallar.
Kristdemokraterna delar regeringens uppfattning att hanteringen av
värdeautomaterna blivit ett problem och att åtgärder bör vidtas. När det
gäller de konkreta åtgärdsförslagen finns inget specifikt att anföra, däremot
anser vi att det hade varit av stort värde om regeringen inväntat den planera-
de utvärderingen av de automater som för närvarande är under utplacering. I
dag finns 4 000 automater utställda. Med andra ord återstår 1 000 automater
innan den planerade utvärderingen kan genomföras. Regeringen anser att de
erfarenheter som gjorts angående värdeautomater visar att de inte medfört
några nämnvärda negativa konsekvenser. Samtidigt erkänner man att någon
egentlig utvärdering inte varit möjlig att göra. Detta känns inte tillfreds-
ställande, särskilt som flera remissinstanser påpekar att det finns en risk för
att en ändring till ett högre kontantbelopp kan medföra att spelandet på
värdeautomater ökar. Utvärderingens resultat borde ha legat till grund för
förslaget.
Varuspelsautomater
Regeringen föreslår tre förändringar när det gäller
varuspelen. Två av dem handlar om att motverka det
problem som uppstår när varuspelens vinster övergår från att
vara riktiga varor till att utgöra föremål som är avsedda att
lösas in mot kontanter. Dessa automater fungerar med andra
ord allt mer som värdeautomater. Av den anledningen vill
man förbjuda inlösen av varuvinster mot en annan vara eller
kontanter. Regeringen vill också förstärka kontrollen genom
att endast tillåta varuspelsautomater i samband med offentlig
nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Om detta blir
fallet ändras den verklighet som gjorde att en punktskatt på 1
500 kronor per maskin och månad infördes. Av den
anledningen vill regeringen avskaffa punktskatten. Detta är
den tredje förändringen som föreslås i propositionen. Trots
att Kristdemokraterna anser att det varit bättre att lösa hela
automatspelsfrågan i ett sammanhang stöder vi förslagen
eftersom de problem som skapats kräver en snabb lösning.
Vi utgår från att regeringen följer upp och utreder de
ekonomiska konsekvenserna för de föreningsdrivna
bingohallarna. Om systemomläggningen innebär
ekonomiska avbräck för föreningslivet bör regeringen
snarast återkomma med förslag till kompensation.
Lotteriinspektionen
Lotteriinspektionen bildades 1995 och är central
förvaltningsmyndighet för frågor om lotterier som anordnas
för allmänheten. Myndigheten lämnar tillstånd till olika typer
av spelverksamhet och skall också verka för en sund och
säker lotteri- och spelverksamhet i Sverige. I uppgiften ingår
att kontrollera och utöva tillsyn över spelmarknaden och
utbilda och informera marknadens aktörer.
Lotteriinspektionen skall löpande informera regeringen om
utvecklingen på spelmarknaden.
Om kasinon införs i Sverige kommer Lotteriinspektionen, enligt rege-
ringens förslag, att utöva tillsyn över verksamheten. Detta innebär en
utökning av myndighetens arbetsuppgifter. Detsamma gäller ändringarna vad
gäller spelautomaterna. De syftar till att öka kontrollmöjligheterna och
minska missbruket med inlösenförfarandet. Samtidigt påpekas att det finns
många olika slags varuspelsautomater och att det är svårt att överskåda hela
området. Därför kan det inte uteslutas att det kan finnas någon typ av
varuspelsautomat som utan problem kan placeras på andra platser än på
tivolin och liknande. Av den anledningen vill regeringen att det öppnas
möjligheter att medge undantag från huvudregeln. Kristdemokraterna noterar
att undantagen från den generella regeln och det faktum att författnings-
regleringen blir mer flexibel och anpassningsbar gör att Lotteriinspektionens
arbetsbelastning kommer att öka.
Mot bakgrund av vad som beskrivits delar Kristdemokraterna regeringens
uppfattning att Lotteriinspektionen bör tillföras ökade resurser. Regeringen
gör emellertid ingen systematisk genomgång av hur stora dessa ökningar kan
förväntas bli utan skjuter frågan på framtiden. Man har för avsikt att
återkomma med förslag om detta i budgetpropositionen för år 2000, vilket vi
får anledning att ta ställning till då.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa internationella kasinon
i Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser och resurser för spelberoende,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kartläggning av marknadsföringen av spel och lotterier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föreningslivets ställning på spelmarknaden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillstånd till föreningslivet vad gäller värdeautomater i
bingohallar,
6. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur hela
automatspelsmarknaden skall regleras, styras och kontrolleras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en konsekvensutredning när det gäller de ekonomiska effekterna
för föreningslivet i samband med systemomläggningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Lotteriinspektionen.