Det finns över 1 400 kommunala bolag i Sverige - och
antalet växer. I bolagen satsas skattebetalarnas pengar på allt
möjligt: korvtillverkning, skidliftar, tvätterier, restauranger,
solarier, gym, snöskottning m.m.
Folkpartiet är hårda motståndare till kommunala bolag. Vi vill verka för
att den kommunala bolagssektorn halveras under denna mandatperiod.
Det finns flera goda skäl till detta:
? Bolagen dränerar årligen landets kommuner på resurser som borde ha
använts till kärnverksamheter, som vård och skola. Av de 1 459 bolag
som fanns i primärkommunerna år 1994 gick 503 med förlust.
?
? Bolagen konkurrerar ofta ut små privata tjänsteföretag på redan
fungerande marknader.
?
? Skattebetalarnas pengar riskeras i vidlyftiga affärer.
?
? Bakom de flesta "politikeraffärer" - med porrklubbsbesök och
kontokortsmissbruk - finns ett kommunalt bolag.
?
? Det kommunerna ägnar sig åt skall styras demokratiskt, med full insyn
och öppenhet. Det finns mycket som kommunerna inte ska ägna sig åt. I
dag sker det ofta i bolagsform.
?
Vi arbetar i de flesta av landets kommuner för en avveckling
av stora delar av den kommunala bolagssektorn. Vi vill sätta
stopp för de socialdemokratiska expansionsplanerna. I denna
motion visar vi att det är möjligt att halvera den kommunala
bolagssektorn till år 2002. En utförsäljning i den
storleksordningen skulle stärka resurserna till vård och
omsorg med drygt 3 miljarder kronor.
Halvera bolagssektorn:
resurser till vård och skola
Redan i det korta perspektivet finns stora
besparingsmöjligheter i landets
kommuner. En avveckling av kommunala bolag frigör
resurser för de hårt
ansträngda verksamheterna - vård, omsorg och skola. Då en
kommun säljer
ett bolag minskar dess tillgångar och skulder. Det ger ingen
direkt möjlighet att tillföra andra verksamheter ökade
resurser. Däremot får det positiva sidoeffekter - den
kommunala administrationen minskar och de avvecklade
bolagen utnyttjas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt
genom att snedvridande konkurrens och ineffektiv
förvaltning av bolagens resurser försvinner. På sikt har
sådana dynamiska effekter en positiv inverkan också på
kommunernas ekonomi.
De resurser som direkt frigörs då kommunala bolag avvecklas är de som
uppkommer genom att kommunens ränteutgifter minskar och förlustbidragen
till olönsamma bolag försvinner. Redan på kort sikt uppgår
dessa vinster till betydande belopp.
Folkpartiet liberalerna arbetar för bolagsavveckling. Vår bedömning är att
det är fullt realistiskt att under denna mandatperiod sälja ungefär hälften av
de kommunala bolagen. Framför allt inom energisektorn finns många bolag
som kan säljas utan några risker. Inom fastighetssektorn finns en del bolag
som kan säljas - framför allt industrilokaler och kommersiella fastigheter.
Bostadsbolagen kan inte säljas i lika hög utsträckning, eftersom det är viktigt
att behålla merparten av de allmännyttiga bostadsbolagen av bostadssociala
skäl. I vissa fall bedrivs angelägen kommunal verksamhet i bolagsform.
Sådana konstruerade bolag, t.ex. inom kultursektorn, bör inte försäljas. I
stället skall verksamheten övergå i normal förvaltningsform.
Enligt en värdering av Catella Analys uppgår det marknadsmässiga värdet
av kommunala bostadsföretag och energitillgångar till 121,4 miljarder
kronor, varav energitillgångarna svarar för 68,9 miljarder. Enligt Statistiska
centralbyrån svarar bolagen inom fastighets- och uthyrningssektorn, samt
energibolagen för 69 procent av den totala omsättningen i de kommunala
bolagen. En försiktig uppskattning av det totala värdet av den kommunala
bolagssektorn ger därför resultatet att värdet uppgår till 120-150 miljarder
kronor.
En utförsäljning av hälften av de kommunala bolagen torde därför ge
kommunerna intäkter på 60-75 miljarder kronor. Då dessa intäkter används
för att minska den kommunala skuldsättningen uppstår ett positivt räntenetto
på i storleksordningen 3-4,5 miljarder kronor, med hänsyn tagen till att
intäkterna från bolagens avkastning minskar. Detta belopp motsvarar alltså
det resurstillskott som en bolagsavveckling skulle tillföra de kommunala
kärnverksamheterna vård och skola då en utförsäljning av den omfattning vi
föreslår är fullt genomförd år 2002.
Sätt stopp för s-planer att
expandera bolagssektorn
Den helt övervägande andelen av de kommunala bolagen
konkurrerar på redan fungerande privata marknader. Deras
konkurrenter är ofta tjänsteorienterade småföretag. Just den
typ av företag där de flesta ser en potential för de nya jobb
som skall ta Sverige ur massarbetslösheten.
Konkurrensverket kan berätta om hur dessa småföretag hör
av sig i massor till verket och beskriver det hopplösa i att
försöka hantera de besynnerliga konkurrenter som kallas
kommunala bolag. Inte utan en viss desperation ställs ofta
frågan om kommunerna verkligen har rätt att agera som de
gör.
När kommunala angelägenheter försvinner in i aktiebolagen försvinner
också en betydande del av insyn och offentlighet. Även om steg i rätt
riktning har tagits när det gäller kraven på öppenhet kommer det inte att
räcka. Ett aktiebolag är inte en offentlig förvaltning och det går inte att
lagstifta bort skillnaderna.
Folkpartiet liberalerna är motståndare till kommunala bolag. Det
kommunerna ska ägna sig åt ska styras demokratiskt och med full öppenhet
och insyn för medborgarna. Kommunerna har inte skapats för att driva
affärer utan för att lösa medborgarnas gemensamma problem. Därför har de
rätt att finansiera sin verksamhet med skatter.
Det finns många invändningar mot att kommuner och kommunala bolag
driver konkurrensutsatt affärsverksamhet.
Det första är omsorgen om medborgarnas tillgångar. Affärsverksamhet
innefattar alltid risker. Den som satsar pengar i ett företag vet att dessa kan
gå förlorade. Den som betalar skatt till en kommun förväntar sig däremot att
pengarna förvaltas med omsorg, inte riskeras i affärer.
Ett andra skäl till att kommuner inte bör ägna sig åt affärsverksamhet är
att offentlig och privat verksamhet inte konkurrerar på lika villkor.
Beskattningsrätten tillåter offentliga organ att ställa lägre krav på avkastning
än vad privata aktörer tvingas göra. Med underpriser kan kommunala bolag
ta marknadsandelar av privata konkurrenter.
Ett tredje skäl är att kommunala bolag inte hushållar effektivt med
samhällets resurser. Privata bolag måste ge avkastning annars tvingas de
lämna marknaden. Det är hårda villkor, men samtidigt en garanti för att
endast effektiva företag överlever. I offentliga bolag är villkoren annorlunda
och i praktiken sätter de kommunala bolagen inte effektiv produktion främst.
Som huvudregel enligt kommunallagen måste också en kommun begränsa
sin näringsverksamhet till sådant som tillgodoser samhällsintressen.
Folkpartiet anser att många av de kommunala bolagen inte uppfyller detta
krav. Kommunernas verksamhet begränsas också i kommunallagen till sitt
geografiska område eftersom det strider mot invånarnas intresse att den
driver verksamhet i andra landsting och kommuner. Folkpartiet anser att
denna begränsning är mycket viktig och vi är därför motståndare till att
kommuner bedriver affärsverksamhet utanför sina gränser.
Regeringen går motsatt väg. I stället för att begränsa den svällande
kommunala bolagssektorn tycks Socialdemokraterna ha ambitionen att
utvidga den ytterligare. I dag bedriver många kommuner och landsting i strid
med kommunallagen verksamhet utanför sina gränser.
Oftast bedrivs sådan verksamhet i bolagsform. Bolagsformen innebär att
verksamheten döljs för medborgare och för andra företag. Det är i praktiken
också mycket svårt att överklaga de kommunala beslut som fattas i
kommunägda aktiebolag.
Regeringen gav 1997 en utredare i uppdrag att utvidga möjligheterna för
kommuner och kommunala bolag att bedriva konkurrensutsatt verksamhet
utanför sina gränser. Uppdraget gäller främst ökade möjligheter att bedriva
linjetrafik utanför kommunen i konkurrens med privata trafikföretag, men
regeringen ger också den särskilde utredaren möjlighet att ytterligare vidga
denna typ av affärsverksamhet.
Folkpartiet är starkt kritiskt till denna typ av utvidgning. Vi anser att
uppdraget borde återkallas och i stället bör det utredas hur kravet på
geografisk begränsning av kommunal verksamhet till den egna kommunen
bättre ska kunna efterlevas.
Kommunala bolag dränerar
kommunerna på resurser
De kommunala bolagen dränerar årligen landets kommuner
på resurser. Av de 1 459 bolag som 1994 fanns i
primärkommunerna gick 503 med förlust. Det året var de
samlade förlusterna 1 800 miljoner kronor. Under samma år
uppgick kommunernas bidrag till bolagen till sammanlagt
1 200 miljoner kronor, vilket motsvarar kostnaden för 4 374
mellanstadielärare. Den senaste uppgiften visar på växande
bidrag från kommunerna till de egna bolagen, 2,2 miljarder
1995. (Källa: SCB)
Trots hårt motstånd från Folkpartiet har många kommuner - främst under
socialdemokratisk ledning - förslösat stora belopp de senaste åren.
Skattebetalarnas pengar har använts till dåliga affärer. Vården, omsorgen
och skolan har utsatts för oacceptabla besparingar, bl.a. på grund av dessa
bolagsäventyr.
Låt oss berätta om några exempel:
? Kungsfiskaren AB i Stockholm
?
Kungsfiskaren AB hette från början Kommunbygg i Stockholm AB och
var ett helägt kommunalt bolag i entreprenadbranschen. 1989 köpte Reinhold
AB 37 procent av aktierna. Betalningen för aktierna var ett antal fastigheter,
vilket innebar att AB Kungsfiskaren också blev
fastighetsägare. Folkpartiet hävdade att bolaget skulle säljas
och varnade särskilt för blandade ägarformer eftersom det i
slutändan blir kommunen som tar de faktiska ekonomiska
riskerna. Motiven för Socialdemokraternas, Moderaternas
och Vänsterns stöd för affären var att
konkurrensförhållandena inom bygg- och
fastighetsbranschen behövde stärkas och att kommunen
skulle få kunskap om branschen.
Kunskap om bygg- och fastighetsbranschen fick kommunen eftersom de
stora problemen inom branschen innebar att det egna kapitalet var förbrukat
1992 och att bolaget därmed var likvidationspliktigt. Kommunen satt
plötsligt där med ett aktiebolag där man gått i borgen för lån på 1 050
miljoner kronor och till dags dato har kommunen skjutit till nästan 700
miljoner kronor för att bolaget inte skall gå i konkurs. En konkurs skulle
innebära att kommunen förlorade i kreditvärdighet och att borgensåtaganden
aktiverades, vilket skulle leda till ännu större förluster.
? Delförsäljning av Stockholm Energi AB
?
Den borgerliga majoriteten undertecknade strax före valet 1994 ett avtal
om försäljning av 14 % av aktieinnehavet i Stockholm Energi till det
engelska bolaget Yorkshire Electricity. Detta avtal bröt den röd-gröna
majoriteten efter valet 1994, vilket kostade kommunen 200 miljoner kronor.
? Renhållningsverket i Göteborg
?
Socialdemokraterna har tillsammans med (v) och (mp) drivit igenom att
göra en sammanslagning av det regionala avfallsaktiebolaget, GRAAB, med
Göteborgs stads Renhållningsverk. Samtidigt har det nya
bolaget fått sophämtningsmonopol i Göteborg för fem år
framåt. Folkpartiet har kraftigt tagit avstånd från
sammanslagningen och reagerat mot den snedvridna
konkurrensen. Folkpartiets linje är i stället att sälja
Renhållningsverket, vari bl.a. ingår en verkstad med 114
anställda. En försiktig uppskattning av försäljningsvärdet på
Renhållningsverket är ca 100 miljoner kronor. Detta skulle
möjliggöra en amortering av lån med samma belopp och en
reducerad räntekostnad med 7,5 miljoner kronor.
Sammanslagningen och sopmonopolet leder också till höjda
taxor för göteborgarna.
? Kviberg i Göteborg
?
Socialdemokraterna beslöt i början av 1996 att köpa det gamla regements-
området Kviberg inklusive kasernerna. Ett flertal av kasernområdets centrala
byggnader är förklarade som statliga byggnadsminnen och kan därför inte
byggas om i någon större utsträckning. Folkpartiet reserverade sig mot
beslutet. Det finns inget behov av resursmark för att bygga vare sig bostäder
eller fastigheter för ny verksamhet. Idag har kommunen 400 000 kvadrat-
meter tomma kontorslokaler och 350 000 kvadratmeter tomma industri-
lokaler.
? Holmlunds korvfabrik i Skellefteå
?
Skellefteås industrifastighetsbolag Polaris satsade stort på nya lokaler för
att få Holmlunds korvfabrik att flytta från Norsjö till Skellefteå. Polaris fick
också köpa fabrikens maskiner. Korvfabriken gick i konkurs och Polaris fick
rekonstruera bolaget och finansiera lokalernas omvandling till ett EU-
anpassat charkuteri. I dagsläget drivs Holmlunds korvfabrik av ett privat
företag, men sammantaget har Skellefteås skattebetalare satsat runt 50
miljoner i korvbranschen.
? Bordsvatten i Åre
?
I Åre ville det kommunala bolaget Åre Mark AB satsa på läsk- och
mineralvattenbranschen. En begagnad vattentappningsanläggning köptes och
en entreprenör anlitades. Bolaget satsade på utbildning och maskiner. I flera
omgångar har skattebetalarna fått skjuta till pengar till följd av dåligt skötta
affärer, misslyckade entreprenörer och vidlyftiga löften från ansvariga
politiker. Sammantaget har Åreborna förlorat 3-4 miljoner.
? Bordsvatten och lastpallar i Älvsbyn
?
Älvbyns kommun jagar nya arbetstillfällen. Fullmäktiges majoritet har
ställt sig bakom en satsning på 35 miljoner till Karl-Erik Schmitz, känd från
80-talets Boforsaffärer. Syftet är att etablera ett nytt företag som skall sälja
bordsvatten och lastpallar. Kommunförbundets jurist, Leif Petersén, hävdar
att enligt kommunallagen får stöd till enskild ges bara vid verklig kris, t ex
om ortens enda företag får problem. Detta är inte fallet i Älvsbyn.
? Pitebuss och Call-center i Piteå
?
I Piteå har kommunala Pitebuss AB satsat på marknaden. Kassan är tom.
För att undvika konkurs betalar Piteå kommun 2-3 miljoner och Länstrafiken
150 000 kronor per månad. Sedan några år tillbaka har Piteå
Näringsfastigheter AB satsat 14,5 miljoner på Call-center, ett opinionsunder-
sökningsföretag. Kostnaderna har gått till lokaler, utbildning, utrustning
m.m. Dessutom har omfattande strukturinvesteringar gjorts i företaget. Nu är
stora delar av handlingarna sekretessbelagda. Minst 50 nya jobb har tidigare
utlovats. Företaget har fortfarande 5 anställda.
? C4 Energi AB i Kristianstad
?
Kristianstads kommunala energibolag C4 Energi AB har köpt in sig i ett
upphandlingsbolag benämnt Kraftlots AB. Uppkomna förluster till följd av
misslyckade spekulationer läggs på Kraftlots och därmed på C4 Energi och
kommunens skattebetalare. För närvarande pågår rättslig utredning och i ett
första skede förväntas förlusten bli cirka 8 miljoner kronor. Dessutom finns
det en uppenbar risk för stora årliga förluster de närmaste fyra åren. Anled-
ningen är att man tecknat långtidskontrakt och därmed blir sluträkningen för
spekulationerna beroende av prisutvecklingen på elmarknaden.
Kommunala skandaler
Det är en gammal insikt att brist på insyn ökar risken för
korruption. Den bekräftas av att det nästan alltid är i
anknytning till kommunala bolag som s k "affärer" ägt rum.
Vi gjorde en genomgång av de tio senaste, mest
uppmärksammade kommunala "affärerna" och fann
bolagsanknytning i - samtliga!
"Skandalbolag"
Stockholm - Mats Hulths kontokort
OS-bolaget, Stockholms mark och lokaliseringsbolag m.fl.
Motala
Föreningen Motalaföretag i Samverkan och Bostadsstiftelsen
Platen
Stenungsund - stora kommunala förluster
Stenungsundshem AB
Gävle
Gävleborg X-trafik
Partille - kommunalråd får pengar av byggbolag för
insatser inom kommunalt fastighetsbolag
GF-koncernen
Mullsjö - kommunalråd tvingas avgå efter att ha lånat
60 000 kronor av
kommunalt bolag för att betala privata skulder.
Mullsjö fastighetsbolag
Örebro - ledningen lät bolaget betala besök på
thaiboxning och sexklubb under en resa till Bangkok.
Örebro Energi
Örebro - felaktiga krognotor, sprit och Sydostasienresor
för s- och c-företrädare.
Länstrafiken Örebro
Linköping - omotiverade resor för ledamöter och ledning
AB Västanstång
Göteborg - vidlyftig representation, dyra utlandsresor
och hemliga provisioner
GLAB
Kommunal skatteplanering
För några år sedan kom den senaste modeflugan i den
kommunala bolagssfären: holdingbolag eller
koncernbildningar. Den började i Stockholm och har nu
spridit sig till ett 50-tal kommuner. Kommunerna för helt
enkelt samman alla sina bolag i en koncern. Det innebär att
vinster i ett bolag kan överföras till förlustbolag och behöver
inte beskattas. Det finns alltså bara ett enda syfte med
koncernbildningen: att undvika statsskatt.
Ett exempel kan tas från Stockholms kommun. Där ingår numera
Stockholms stadsteater, som är ett bolag, i samma koncern som Stockholm
Energi, som är ett annat bolag. Det innebär att Stockholms stadsteater inte
längre får sina anslag i den kommunala budgeten utan efter ett beslut i
koncernstyrelsen. Det har två effekter: Stockholm Energi slipper skatta för
hela sin vinst och debatten om anslag till Stockholms stadsteater kan inte
föras under full insyn i fullmäktige utan i en bolagsstyrelse.
I grund och botten handlar det om två saker. Kommunala bolag drivs med
hjälp av skattemedel och statsbidrag och de drivs ofta med helt andra syften
än de som är förenliga med marknadsekonomi och fri konkurrens. Följden av
detta är framför allt att det finns mycket stora risker för ojust konkurrens med
hjälp av underprissättning och ägartillskott från skattepengar.
Privat näringsverksamhet finansieras genom riskvilligt privat kapital. Det
är kapital som kräver avkastning för att stanna i företaget. En långsiktigt
dålig lönsamhet leder mer eller mindre automatiskt till att verksamheten
avvecklas. Kommunala bolag har inte bara en stor tålighet mot förluster och
låga krav på avkastning, de har också tillgång till vägar att finansiera i
grunden olönsam verksamhet, något som är omöjligt för ett privat företag.
Förutom ägartillskott från en ägare som inte kräver avkastning på sina pengar
kan det till exempel handla om dolda subventioner genom samutnyttjande av
kommunens övriga resurser.
Kommunala bolag har också andra unika fördelar av att de har offentliga
medel bakom ryggen. Inte minst gäller detta de möjligheter till billiga
krediter som kommunal borgen för med sig. Vid upphandlingar kan de också
hålla sig med helt andra riskmarginaler än privata företag genom att
eventuella förluster hela tiden kan övervältras bakåt på skattebetalarna.
Till de rent finansiella fördelarna kan också läggas de möjligheter som
skapas av att ledningen för de kommunala bolagen ofta är intimt
sammankopplad med den politiska ledningen i kommunen. Riskerna för
fördelaktiga avtal av olika slag, jäv vid upphandlingar och sammanbland-
ningar av bolag och politik är bara alltför uppenbara.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en halvering av den kommunala bolagssektorn till år 2002,1
2. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen om de kommunala
bolagens möjligheter att bedriva konkurrensutsatt verksamhet utanför sina
gränser återkallas.