Medborgarna är i dag mer politiskt kunniga än någonsin.
Samtidigt genomlider partipolitiken och den representativa
demokratin en djup kris. Medborgarna känner inte igen sig i
de politiska besluten. Med EU-medlemskapet flyttades
makten längre från invånarna, alltfler upplever det som svårt
eller omöjligt att påverka politiken. Det partipolitiska
deltagandet sjunker, partierna har färre medlemmar och svårt
att hitta dugligt folk till sina förtroendeuppdrag. En
avgörande orsak till demokratins kris är att medborgarna inte
ges förtroende att delta i beslutsfattandet. Problemet har
tydligt visat sig när det gäller reformen om kommunala
folkomröstningar. Politikerna är uppenbarligen inte lyhörda
för människornas önskemål och vågar inte heller lämna ifrån
sig makt till medborgarna.
Folkomröstningar har två viktiga effekter. Dels kan en folkomröstning
skapa en större demokratisk legitimitet för ett beslut, dels är folkom-
röstningar folkbildande och därmed stärker de själva grunden för folkstyret. I
grunden handlar det om vilken människosyn och demokratisyn man har. Vi i
Miljöpartiet har en positiv människosyn och anser att vanliga människor kan
och vill ta ansvar. Vi kan inte acceptera att demokratin urholkas. Vid arbetar
därför för ett djupgående trendbrott i samhällsutvecklingen. Besluten måste
föras närmare människorna. Vi ser ett mer effektivt folkstyre med medvetna
och aktiva medborgare som en nödvändighet för att nå ett bättre och mer
uthålligt samhälle.
Kommunalt: Gällande rätt
Enligt kommunallagen kan ett ärende om hållande av
folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige väckas av t.ex.
en nämnd eller ledamot genom motion. Initiativet kan även
tas av kommunens eller landstingets medlemmar. Enligt
lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar skall
antalet initiativtagare uppgå till minst fem procent av dem
som är röstberättigade. Har ett ärende om folkomröstning
väckts av tillräckligt många medlemmar är fullmäktige
skyldigt att ta upp frågan till behandling, men fullmäktige
avgör självt om en omröstning skall hållas eller inte.
Beslutas det att folkomröstning skall hållas så är fullmäktige
inte bundet av utgången i omröstningen, en kommunal
folkomröstning är enbart rådgivande. Som formkrav
uppställs att initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella
frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga
namnteckningar, namnförtydliganden och uppgift om deras
adresser.
Dagens medborgarinitiativ
misslyckat
År 1994 infördes en regel i kommunallagens 5 kap. 23 § att
ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får också
väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun-
eller landstingsmedlemmarna. Det nya systemet skulle öppna
för fler kommunala folkomröstningar som ett sätt att stärka
den lokala demokratin och den lokala demokratiska debatten.
Tyvärr har reformen totalt misslyckats! Förvisso har det nya
instrumentet för att avläsa och kanalisera opinioner tagits till
vara av medborgarna. I Sveriges olika kommuner har
invånarna försökt att engagera sig i olika kommunala
angelägenheter. Opinioner har bildats för enskilda frågor och
man har samlat in tillräckligt många namn för att ta initiativ
till folkomröstning. Men dessa initiativ har genomgående
avvisats av de förtroendevalda politikerna. Av 58 kommuner
och 2 landsting är det hittills endast en kommun, Uddevalla,
som har gått med på en lokal folkomröstning.
Kommunallagen måste
ändras
Miljöpartiet föreslår två ändringar i kommunallagen gällande
kommunala folkomröstningar:
- Om minst tio procent av de röstberättigade i kommunen begär
folkomröstning i en fråga, skall sådan folkomröstning hållas. Frågan
måste rymmas inom den kommunala kompetensen (dvs. inte strida mot rikets
lagar och grundlagar), i övrigt skall inga begränsningar uppställas. Det skall
alltså inte gå att avslå en begäran om folkomröstning, givet att tillräckligt
många framfört denna begäran och att det rör kommunens beslutsområde.
Om möjligt skall initiativtagarna själva formulera själva frågeställningen,
kommunens valnämnd får ta ställning till om frågan kan framläggas direkt
eller måste arbetas om (liknande Schweiz). Presenteras en omarbetad fråga,
så skall det tydligt förklaras hur den skiljer sig från ursprungsförslaget.
Ändringar får inte beröra sakinnehållet. De tio procenten av de
röstberättigade måste ha skrivit på inom ett år efter det att första namnet
skrivs på, för att garantera att det är en aktuell fråga (som i vissa av USA:s
delstater). Frågan skall endast ha två svarsalternativ samt möjligheten att
rösta blankt. Omröstningen får hållas på valfri helgdag, dvs. den måste inte
hållas på en valdag. Inga krav på enbart en folkomröstning per år eller
liknande bör heller skrivas in i lagtexterna, även om det kan vara angeläget
att något hålla nere antalet gånger man kallar befolkningen till valurnorna
(som i Italien).
Det diskuteras ibland att hålla folkomröstningar som närmast liknar
opinions-undersökningar i det att man kan rösta hemma vid sin dator eller
telefon. Framför allt det nu avsomnande partiet Ny demokrati har verkat för
detta. Vi ser med stor skepsis på sådana förslag, och anser att det också
framgent måste framgå att det är tydlig skillnad mellan folkomröstningar och
allmänna opinionsundersökningar.
- Om minst en tredjedel av kommunfullmäktiges ledamöter begär det,
skall folkomröstning hållas. Området som på detta sätt kan folkomröstas
om skiljer sig inte från det som kan röstas om med folkligt initiativ.
I Holland valde man att först slå fast att några kommunala folkom-
röstningar skulle hållas. Därefter beslutade man i vilka frågor det skulle
hållas referendum. Ett sådant arbetssätt är oss helt främmande, och verkar
helt onödigt, eftersom det inte är i idéer för folkomröstningar som det brustit.
Miljöpartiet vill också tydligt öppna för att man håller geografiska
anhörighetsfrågor endast i en del av kommunen - vill t.ex. en del av
kommunen byta tillhörighet eller bli självständig kan det räcka att rösta i
denna del av kommunen. Detta gäller dock ej i andra frågor, då det annars
kan leda till stora besvär att driva en sammanhållen kommunal politik.
Ingen lägsta nivå föreslås för valdeltagande för att folkomröstningen skall
anses vara beslutande. Med det högt satta kravet på signaturer för
folkomröstning, såväl nationellt som lokalt, anser vi att det hinder för
minoritetsstyre som behövs finns. Det ses därmed som ett aktivt
demokratiskt beslut också att inte delta i folkomröstning - statistik från
Schweiz visar att de som röstar i folkomröstningar skiftar beroende på frågan
och det bör bli likadant här. I vissa frågor är det mycket tydligt legitimt att
avstå från att rösta, t.ex. gällande kommundelning som man anser inte berör
en. I andra frågor kan det vara viktigt att nå ett högt valdeltagande. Det
ankommer då på deltagande organisationer att precis som vid ett normalt
parlamentsval, tillse att så sker.
Valnämnden eller länsstyrelsen föreslås få i uppgift att tillse att offentliga
informationsmedel inför en folkomröstning fördelas lika mellan de båda
sidorna. Enklast sker det om båda sidorna organiserar sig i
paraplyorganisationer, som inför det svenska EU-valet, och som ofta sker
inför schweiziska folkomröstningar. Att fördela pengar direkt till partierna,
som skett t.ex. i Frankrike inför EU-valet, anses olyckligt. Hur mycket medel
som skall anslås, skall avgöras lokalt.
Nationella
folkomröstningar: Gällande
rätt
I regeringsformen åttonde kapitlet fjärde paragrafen regleras
den rådgivande folkomröstningen, i den femtonde paragrafen
den beslutande. Riksdagen har hela beslutandemakten över
de rådgivande, om de skall hållas, när de skall hållas och
vilken eller vilka frågor som skall ställas. Vilka frågor som
helst får framföras. Majoriteten bestämmer, inget
minoritetsskydd finns inbakat i folkomröstningsinstrumentet.
Regeln om beslutande folkomröstningar är mer komplicerad. En före-
slagen förändring av grundlagen måste föras till folket ifall en tiondel av
riksdagsledamöterna begär det och om detta stöds av en tredjedel av leda-
möterna. Detta måste dock begäras inom femton dagar efter det att riksdagen
för första gången beslutar om grundlagsförändringen. Omröstningen måste
då hållas i samband med allmänt val. Ändringsförslaget avslås ifall en
majoritet röstar nej, och ifall dem uppgår till mer än hälften av dem som
röstat i det samtida allmänna valet.
Missbrukat instrument
Ingen klar linje finns för bruket av nationella
folkomröstningar. De tas i bruk framför allt när
socialdemokratin misslyckas med att parlamentariskt lösa
någon internt splittrande fråga. Att exempelvis hålla en
folkomröstning om högertrafik men inte om resultatet av
EU:s regeringskonferens låter sig svårligen förklaras rent
logiskt. Detta är givetvis inte demokratiskt tilltalande.
Regeringsformen måste
ändras
Miljöpartiet föreslår följande förändringar:
- Obligatorisk, bindande folkomröstning vid varje grundlagsändring.
Så är det redan i Danmark och på Irland. Denna skall ske på valdagen. Det
stärker grundlagens särställning och tydliggör att den är svårändrad och står
för kontinuitet. Den näst intill ändringshysteri som varit de senaste åren torde
försvinna, vilket också stärker konstitutionens särställning. Folkets
förhållande till konstitutionen blir också tydligare, och en mer allmän
demokratisk diskussion om vår grundlag bör komma till. För att förändra
grundlagen skall alltså som nu krävas majoritet i riksdagen före och efter
riksdagsval, därtill majoritet av de röstande i folkomröstningen.
- Bindande folkomröstningar på folkinitiativ. Kan hållas vilken helgdag
som helst, dvs. måste inte vara i anslutning till val. Frågorna är inte
begränsade till redan fattade lagar, som i t.ex. Italien, utan kan också vara
t.ex. förslag till ny lagstiftning. Alla frågor av nationell karaktär utom
grundlagsändringar kan tas upp på detta vis.
För att uppnå en folkinitierad nationell folkomröstning skall krävas
300 000 underskrifter från nationellt röstberättigade personer. T.ex. Schweiz
har en fast siffra snarare än en viss procentandel av de röstberättigade, för
att
öka tydligheten gentemot dem som arbetar för en folkomröstning. Det blir
lättare att veta exakt hur många underskrifter man skall nå. I takt med att
befolkningen växer blir det också något lättare att uppnå en folkomröstning,
detta särskilt om man som i Schweiz vidgar elektoratet (där genom att
inkludera kvinnor, här t.ex. genom att sänka rösträttsåldern eller tidigare
inkludera invandrare). Detta ser vi som rimligt, då befolkningen med tiden
allt bättre lär sig att umgås med referendumdemokratin.
300 000 motsvarar i dag ungefär fem procent av de nationellt röstbe-
rättigade. Det är en mycket högt satt siffra, för att därigenom slippa ha
särskilda krav på en viss deltagandenivå vid själva folkomröstningen.
Demokratiskt och ekonomiskt är det mer attraktivt att i förväg inte godkänna
förslag till folkomröstning på grund av för få underskrifter, än att i efterhand
konstatera att valdeltagandet var för lågt. 300 000 är också så högt satt att
befolkningen knappast i någon stad eller något län ensamt kan kräva
folkomröstning, vilket minskar risken för att den används för utpräglat
regionala intressen (vilket dock inte bör förbjudas). Namninsamlandet skall
ske under en period på max tolv månader. Om möjligt skall folkomröstning
ske kring exakt den fråga som man namninsamlat kring, konstitutions-
utskottet har att avgöra om så är fallet och i annat fall komma med eget
förslag till skrivning, samt motivering för varför det ursprungliga förslaget ej
var möjligt. Sakinnehållet får ej ändras.
För att vinna folkomröstningen krävs endast enkel majoritet.
För båda typer av nationell folkomröstning gäller att frågan måste kunna
besvaras med ja eller nej, och att endast dessa alternativ samt blankröst är
möjliga. Blankröst skall alltid finnas, och räknas separat.
Vid nationella folkomröstningar är det viktigt att staten som organisation,
med myndigheter, verk etc. inte tar aktiv ställning för eller emot framställda
förslag. Detta särskilt som många förslag kan gälla redan fattad lagstiftning.
Det stämmer också med det beslut som togs i slutet av det franska EU-valet
där myndigheter gjorde reklam för ett ja tills de fick tillsägelsen att sluta
med
detta. Partierna bör däremot lämnas full frihet att delta, men medlen från
statens sida fördelas till kampanjorganisationer där partierna kan ingå (som
under EU-valet). I samband med sagda EU-val stod det klart att den ena
sidan kraftigt gynnades av medel från välbeställda aktörer, främst
näringslivet. En sådan utveckling avser vi inte att stoppa, men det visar hur
viktigt det är att statens fördelning av medel är relativt generös. Detta är
rimligt, då folkomröstningar är en gigantisk skola i demokrati för
befolkningen en skola vars betydelse inte kan överskattas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att
kommunala folkomröstningar blir bindande,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att ärende om
folkomröstning som väckts av tillräckligt många av kommunens eller
landstingets medlemmar skall bli bindande,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att ärende om
att hålla folkomröstning i en viss fråga i fullmäktige måste väckas av minst
10 % av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i kommunallagen att ärende om
att hålla folkomröstning som väckts av minst en tredjedel av
kommunfullmäktiges eller landstingsfullmäktiges ledamöter skall bli
bindande,
5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringsformen att varje av
regeringen föreslagen grundlagsändring föregås av bindande folkomröstning,
6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringsformen att ärende om
folkomröstning som väckts av 300 000 nationellt röstberättigade skall bli
bindande,
7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringsformen att nationell
folkomröstning endast får innehålla alternativen "ja", "nej" samt "blankröst",
8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringsformen att det för alla
former av nationella folkomröstningar skall vara till fyllest att uppnå enkel
majoritet bland de röstande.
Stockholm den 25 oktober 1998
Per Lager (mp)
Peter Eriksson (mp)
Barbro Johansson (mp)
Mikael Johansson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)