Centerpartiet verkar för en ökad decentralisering, ökat
engagemang och lokala initiativ. Politiken i Sverige har
under många år vänt sig bort från individens betydelse och
det personliga ansvarstagandet, för att i stället uppmuntra ett
kollektivistiskt tänkande.
Ett steg i demokratins utveckling är att sänka rösträttsåldern. Att endast
sänka rösträttsåldern är i sig ingen garant för ett ökat engagemang och en
bättre fungerande demokrati, men det ger ett redskap och en möjlighet för
yngre människor att göra sina röster hörda och få inflytande.
Samhället har förändrats mycket. Unga människor är idag bättre utbildade
och bättre informerade om grundläggande samhällsfrågor än någon annan
tidigare generation. Samtidigt känner många ungdomar utanförskap
gentemot det politiska livet och de institutioner man har kontakt med. Många
gånger finns känslan av att allt redan är bestämt i förväg. Denna känsla
behöver vändas till att delaktighet och engagemang i samhällsfrågor tas till
vara.
Klyftan är stor mellan den unga generationen och de etablerade
demokratiska institutionerna i form av politiska partier, utredningsväsende
och beslutande församlingar i kommun, landsting och riksdag. Hierarkiska
organisationer med omoderna arbetsformer som grundar sig på 40-talisternas
värderingar genomsyrar de demokratiska institutionerna. Detta gör att
samhället till viss del går miste om de ungas engagemang, skaparkraft och
framtidstro som så väl behöver tas till vara för att utveckla Sverige. Man tar
därmed inte heller del av unga människors syn på exempelvis internatio-
nalisering, informationsteknik, jämställdhet och miljö, en syn som skiljer sig
från de äldre generationernas.
Jag anser att det är nödvändigt att samhället bättre tar till vara unga
människors värderingar, engagemang och vilja till inflytande i den
demokratiska processen. Det kan ske genom bland annat ökad representation
för unga människor i statens offentliga utredningar och kommittéer,
förändrade arbetssätt i de politiska partierna och förändringar i
rösträttsåldern.
Genomför verksamhet med
sänkt rösträttsålder i
kommunvalet 2002
Under flera år har rösträttsåldern diskuterats bland
ungdomar, i partiernas ungdomsförbund, i riksdagsmotioner
och statliga utredningar. Utöver de skäl som beskrivits ovan
kan nämnas att tiden mellan ordinarie val blivit längre. Detta
innebär att genomsnittsåldern för förstagångsväljare höjs till
20 år. Många kommer inte att få möjlighet att rösta förrän
efter fyllda 21. (Medellivslängden har ökat, vilket innebär att
den politiska tyngdpunkten förskjuts till alltfler äldre
människor.)
Åldersgränsutredningen SOU 1996:111 föreslår att den som fyllt 16 år ska
få rösta i kommunala val och folkomröstningar. Motivet för detta är bland
annat att ungdomar bör få större medborgerligt inflytande över den kommu-
nala verksamheten, frågor som ofta ligger dem nära.
Den ungdomspolitiska kommittén SOU 1997:71 föreslog en sänkt röst-
rättsålder till 16 år i kommunvalet 1998. Man drog en parallell till person-
valsreformen där försöksverksamhet genomfördes vid valet till kommun-
fullmäktige 1994. Syftet med en försöksverksamhet är att se vilka effekterna
blir av en sänkning av rösträttsåldern. Tyvärr blev det ingen försöks-
verksamhet i valet 1998. Jag anser att riksdagen ändå ska gå vidare och följa
den ungdomspolitiska kommitténs förslag och genomföra försöks-
verksamheten i valet år 2002.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år i
kommunvalet 2002.