Centerpartiet verkar för en ökad decentralisering, ökat engagemang och lokala initiativ. Politiken i Sverige har under många år vänt sig bort från individens betydelse och det personliga ansvarstagandet, för att i stället uppmuntra ett kollektivistiskt tänkande.
Ett steg i demokratins utveckling är att sänka rösträttsåldern. Att endast sänka rösträttsåldern är i sig ingen garant för ett ökat engagemang och en bättre fungerande demokrati, men det ger ett redskap och en möjlighet för yngre människor att göra sina röster hörda och få inflytande.
Samhället har förändrats mycket. Unga människor är idag bättre utbildade och bättre informerade om grundläggande samhällsfrågor än någon annan tidigare generation. Samtidigt känner många ungdomar utanförskap gentemot det politiska livet och de institutioner man har kontakt med. Många gånger finns känslan av att allt redan är bestämt i förväg. Denna känsla behöver vändas till att delaktighet och engagemang i samhällsfrågor tas till vara.
Klyftan är stor mellan den unga generationen och de etablerade demokratiska institutionerna i form av politiska partier, utredningsväsende och beslutande församlingar i kommun, landsting och riksdag. Hierarkiska organisationer med omoderna arbetsformer som grundar sig på 40-talisternas värderingar genomsyrar de demokratiska institutionerna. Detta gör att samhället till viss del går miste om de ungas engagemang, skaparkraft och framtidstro som så väl behöver tas till vara för att utveckla Sverige. Man tar därmed inte heller del av unga människors syn på exempelvis internatio- nalisering, informationsteknik, jämställdhet och miljö, en syn som skiljer sig från de äldre generationernas.
Jag anser att det är nödvändigt att samhället bättre tar till vara unga människors värderingar, engagemang och vilja till inflytande i den demokratiska processen. Det kan ske genom bland annat ökad representation för unga människor i statens offentliga utredningar och kommittéer, förändrade arbetssätt i de politiska partierna och förändringar i rösträttsåldern.
Genomför verksamhet med sänkt rösträttsålder i kommunvalet 2002
Under flera år har rösträttsåldern diskuterats bland ungdomar, i partiernas ungdomsförbund, i riksdagsmotioner och statliga utredningar. Utöver de skäl som beskrivits ovan kan nämnas att tiden mellan ordinarie val blivit längre. Detta innebär att genomsnittsåldern för förstagångsväljare höjs till 20 år. Många kommer inte att få möjlighet att rösta förrän efter fyllda 21. (Medellivslängden har ökat, vilket innebär att den politiska tyngdpunkten förskjuts till alltfler äldre människor.)
Åldersgränsutredningen SOU 1996:111 föreslår att den som fyllt 16 år ska få rösta i kommunala val och folkomröstningar. Motivet för detta är bland annat att ungdomar bör få större medborgerligt inflytande över den kommu- nala verksamheten, frågor som ofta ligger dem nära.
Den ungdomspolitiska kommittén SOU 1997:71 föreslog en sänkt röst- rättsålder till 16 år i kommunvalet 1998. Man drog en parallell till person- valsreformen där försöksverksamhet genomfördes vid valet till kommun- fullmäktige 1994. Syftet med en försöksverksamhet är att se vilka effekterna blir av en sänkning av rösträttsåldern. Tyvärr blev det ingen försöks- verksamhet i valet 1998. Jag anser att riksdagen ändå ska gå vidare och följa den ungdomspolitiska kommitténs förslag och genomföra försöks- verksamheten i valet år 2002.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunvalet 2002.
Stockholm den 26 oktober 1998
Sofia Jonsson (c) Gunnel Wallin (c)