Riksdagen beslutade våren 1993 om en omfattande reform på handikappområdet. Den centrala delen av reformen bestod i en ny rättighetslag för personer med omfattande funktionshinder, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
LSS är en rättighetslag, som skall stärka de svårt funktionshindrades ställ- ning i samhället.
En rättighetslag skall vara utkrävbar, med andra ord en lag är en rättighets- lag, när den enskilde har möjlighet att få sitt ärende överprövat.
En rättighetslag syftar till att utjämna skillnaderna för enskilda som bor i olika kommuner inom de områden som lagen omfattar. Det finns därmed en inbyggd motsättning mellan rättighetslagstiftning och kommunal själv- styrelse.
Problemet med domstolstrots - när kommuner inte verkställer domar som gått dem emot - har diskuterats under flera år. I den lagstiftning som nu finns går det inte att tvinga en kommun att verkställa en dom som gått dem emot.
Redan 1993 redovisade Socialstyrelsen i rapporten Trots mot omsorgs- lagen att 66 procent av domarna inte verkställts efter ett år. Efter fem år var fortfarande 25 procent inte verkställda.
Man kan konstatera att det i förvånansvärt hög grad förekommer domstols- utslag till handikappades förmån som inte genomförs, eller som genomförs väldigt sent.
De senaste årens besvärliga ekonomiska läge är säkert en bidragande orsak till att det har varit svårt för kommuner och landsting att verkställa domar.
Lyckligtvis har saneringen av statens finanser resulterat i att det nu finns utrymme för mer pengar till bl.a omsorgen, och därför är också förutsätt- ningarna bättre för kommunerna att framdeles verkställa domar.
När riksdagen beslutar om en rättighetslag skall det också vara möjligt för den enskilde att kunna utkräva den rätt som personen har enligt lagen. Om det inte sker på frivillig väg bör kanske frågan om sanktionsmöjligheter gentemot kommuner och landsting utredas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder så att rättighetslagstiftningen kan efterlevas.
Stockholm den 27 oktober 1998
Marianne Jönsson (s)