Valdeltagandet i årets val liksom det låga deltagandet i 1995 års val till EU-parlamentet inger kraftig oro för demokratins utveckling i Sverige. Fortsatta analyser av skälen till det låga valdeltagandet i 1998 års val kommer sannolikt att ge fördjupade svar på bakgrunden till det minskade valdeltagandet och viktiga signaler till de politiska partierna, men det finns anledning att redan nu uppmärksamma det extremt låga valdeltagandet i bl.a. de stora, allmännyttiga s.k. miljonprogramsområdena.
I Örebro kommun var t ex valdeltagandet i bostadsområdet Markbacken så lågt som 55 % mot cirka 80 % i kommunen som helhet. Under valarbetet mötte vi flera väljare, som inte kände sig hemma med det svenska val- systemet. De hade inte observerat sina röstkort, visste inte var den egna vallokalen låg eller hur valet praktiskt gick till. Många av dem hade utländsk bakgrund.
Vi är väl medvetna om att en stor del av ansvaret för det låga valdel- tagandet måste tas av oss som representerar de politiska partierna, men vårt gemensamma samhälleliga ansvar är inte oviktigt.
Det finns t.ex. anledning att överväga om det är försvarbart att de svenska röstkorten utformas och distribueras så att det ska bli så billigt som möjligt, att staten själv inte använder särskilt stora resurser för att informera om de medborgerliga rättigheterna i samband med de allmänna valen och att den, som får rösträtt till kommuner och landsting eller blir svensk medborgare inte får någon särskild information om sin rätt att rösta i Sverige liksom om själva valsystemet.
Det finns vidare anledning att ifrågasätta om det är rimligt att de kommunala valnämnderna av ekonomiska skäl skär ner antalet vallokaler i samband med EU-valen med motiveringarna "att det finns ju ändå inget större intresse för valen".
Vi anser också att Riksskatteverkets beslut att blanka valsedlar inte längre ska särredovisas utan behandlas som ogiltiga sedlar är oacceptabelt. För den enskilde är en blank valsedel en viktig signal till det politiska systemet. Hon eller han vill använda sin rätt att rösta, men anser att inget av partierna fyller de krav hon/han ställer. Om rösten behandlas som ogiltig och inte ens räknas är risken stor att väljaren i stället väljer att avstå i valet. Vi tror att det är en stor risk för demokratins ställning på sikt om valsystemet innehåller element, som gör att enskilda väljare väljer att helt avstå från att över huvud delta i valen.
Sammanfattningsvis menar vi att också själva valproceduren och statens och kommunernas insatser bör beaktas i den breda demokratidebatt, som nu måste dras igång mot bakgrund av det minskade valdeltagandet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys av statens och kommunernas insatser i samband med de allmänna valen.
Stockholm den 24 oktober 1998
Inger Lundberg (s)
Maud Björnemalm (s) Hans Karlsson (s) Nils-Göran Holmqvist (s) Helena Frisk (s)