Syftet med presstödet har angetts vara att verka för att värna
mångfalden på dagstidningsmarknaden i syfte att främja en
allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Trots att
detta stöd har varit omfattande och inneburit stora kostnader
för skattebetalarna har ett stort antal tidningar tvingats till
nedläggning. Detta torde vara följden av att presstödet inte
använts ändamålsenligt, det vill säga till åtgärder som syftar
till rationaliseringar eller till ett minskat beroende av statliga
bidrag.
Regeringen skriver att presstödet, mot bakgrund av dagspressens sjunk-
ande upplagesiffror, är nödvändigt för att kunna upprätthålla mångfalden på
tidningsmarknaden. Man konstaterar att många tidningar med driftsstöd har
en svår ekonomisk situation med sjunkande upplagesiffror och därmed
försämrad ekonomi. De minskade upplagorna leder i sin tur till minskande
driftsstöd och ännu sämre ekonomi som följd. Man drar dock inga
omedelbara slutsatser av detta utan hänvisar till Presstödsnämndens analys
av presstödets effekter på den regionala marknaden, som enligt regeringen
kan komma att ligga till grund för eventuella framtida förändringar av
presstödets utformning.
Regeringens inställning till presstödet grundas enligt vår mening på en
överdriven tilltro till presstödets positiva effekter för mångfalden, det fria
ordet och den fria opinionsbildningen. Det stora antalet tidningsnedlägg-
ningar och hittills gjorda erfarenheter visar att presstödet till stor del
använts
för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för till nödvändiga
rationaliseringsåtgärder. Ett stort antal tidningar har trots stödet tvingats
till
nedläggning. Den önskvärda effekten av presstödet hade varit att det används
till att göra tidningen mindre beroende av statligt stöd, men detta har således
inte blivit det faktiska utfallet. I stället har resultatet blivit att
tidningarna har
anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i stället för att åtgärda
de
ekonomiska problem som borde varit av tillfällig natur.
Mot denna bakgrund framstår behovet av en reformering och avveckling
av presstödet som uppenbart. För att underlätta avvecklingen ur tidningarnas
synvinkel föreslår vi i stället att reklamskatten förändras och att en neutral
tidningsmoms på 21 procent införs.
Moderata samlingspartiet har vid ett flertal tillfällen föreslagit ett gradvis
avskaffande av presstödet. Detta bör ske i två etapper. För budgetåret 1999
bör en nedskärning ske med 300.000.000 kronor. Det resterande beloppet bör
lyftas ur budgeten för år 2000.
Presstödsnämnden kommer då inte längre att ha någon uppgift att fylla och
kan därmed avvecklas från och med den 1 januari år 2000. De resterande
uppgifterna, såsom bevakning av lån från Presstödsnämnden, kan till dess
denna verksamhet helt har avvecklats handläggas av Kammarkollegiet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen för budgetåret 1999 beslutar anslå 231 579 000 kr
för utgiftsområde 1 anslag E 2 Presstödet (i enlighet med vad
som anförts i motionen),
2. att riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m.
budgetåret 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.
budgetåret 2000 och att bevakningsuppgifter avseende ännu
återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet med
vad som anförts i motionen.