På grund av den nya budgetprocessen, där utgiftstaken
fastställs för tre år i taget, tvingas regeringen i
budgetpropositionens olika delar hänskjuta frågor till olika
utredningar för att varken budgettaken eller marknadens
tilltro till den förda ekonomiska politiken ska rubbas med
höjd ränta som följd. Regeringen hänvisar också i flera
frågor till sittande utredningar. Till detta kommer ett antal
utredningar som kommer att föreslås i årets motionsflora.
Innan en utredning kan tillsättas måste utredningsdirektiv
utredas liksom vilka organisationer och ledamöter som skall
ingå i utredningen. Nyligen har det framförts kritik mot de
utredningar som görs av bl.a. Finansdepartementet. Vi delar
den kritiken. De utredningar och underlag som görs för bl.a.
budgetpropositioner genomförs i all hast. Många gånger
saknas därför verklighetsanknytning. Förhållanden som
borde ha tagits med som självklara och som påverkar
utredningen "glöms" bort.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen givit regeringen till känna att den
inför varje förändring i socialförsäkringarna ska göra en fördelningspolitisk
konsekvensanalys. Regeringen har ännu inte genomfört detta uppdrag. Att
utveckla ett sådant instrument och utföra dessa konsekvensanalyser vore
ytterligare en lämplig uppgift för ett utredningsdepartement.
Att samla alla utredningar under ett tak i ett utredningsdepartement skulle
innebära besparingar genom att kvaliteten på utredningarna skulle bli jämn
och det skulle därför inte bli nödvändigt med så många fortsatta utredningar.
Det vore det därför enligt vår åsikt bra att regeringen utreder möjligheterna
till att samla alla utredningar under ett tak i ett utredningsdepartement.
Vi förutsätter att regeringen i utredningen uppfyller kommittédirektiv
1994:24 om Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att
redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om inrättandet av ett
utredningsdepartement.