Sverige är i dag ett samhälle med en mångfald av språk och
kulturer. De nationella minoriteterna är en viktig del av
denna mosaik - av det svenska kulturarvet.
Den s.k. Minoritetsspråkskommittén lämnade i början av året sina slut-
betänkanden Steg mot minoritetspolitik SOU 1997:192 och 193. Kommittén
föreslår att Sverige genom att ansluta sig till Europarådets minoritetsspråks-
konvention och Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter
erkänner samiska, finska samt romani chip som minoritetsspråk i Sverige
samt samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar som nationella
minoriteter.
Kommittén föreslår vidare att Sverige för att uppfylla intentionerna och
syftet i Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter lägger
grunden till en samlad och övergripande minoritetspolitik. Enligt kommittén
skall en sådan politik vara direkt inriktad på skydd för de nationella minori-
tetsgrupperna i Sverige och vidta åtgärder som främjar deras möjligheter att
bevara och utveckla sin kultur.
Vi anser att kommitténs förslag utgör det första steget mot en ny minori-
tetspolitik. Vi vill i detta sammanhang lyfta fram ett antal frågor som enligt
vår bedömning bör särskilt beaktas.
Kommittén betonar folkbildningens betydelse som ett viktigt område för
utbildning och konstaterar vidare att folkhögskolorna blir kulturella centrum
för dem som själva använder språken och föreslår att minst en folkhögskola
för respektive nationell minoritet bör få särskilt ekonomiskt stöd från staten.
Vi vill starkt understryka den potential som folkbildningen och särskilt
folkhögskolorna innehar som dynamiska språkliga och kulturella centra. Det
är av stor vikt att skolorna garanteras tillräckligt ekonomiskt stöd från
staten.
Med beaktande av den sverigefinska minoritetens storlek och utbredning
borde denna minoritet garanteras stöd för tre i dag existerande folkhögskolor.
Genom Sametinget har den samiska minoriteten fått ett instrument genom
vilket minoriteten kan få eget inflytande och utöva egen kulturautonomi.
Inom den sverigefinska minoriteten pågår en intern diskussion om bildandet
av en genom representativ demokrati vald sverigefinsk delegation. Det är av
vikt att respektive nationell minoritet med utgångspunkt i sina egna behov får
möjlighet att skapa ett organ för inflytande.
Egna organisationer och institutioner är av värde för utvecklandet av
minoritetskultur. Genom olika typer av frivilligorganisationer kan behoven
kanaliseras och till en del tillgodogöras. De egna institutionerna bildar en
infrastruktur som kan anses vara en del av den kulturautonomi som de
nationella minoriteterna utövar. Det är därför av vikt att minoritets-
organisationer och -institutioner garanteras tillräckliga ekonomiska resurser
för ändamålet. Enligt vår mening bör minoritetspolitik utformas på lång sikt
så att den ger möjligheter för de nationella minoriteterna att utöva sitt eget
modersmål och utveckla sitt kulturella särdrag. Vi vill också att varje
nationell minoritet får tillgång till minst en folkhögskola med tillräckliga
ekonomiska resurser för att kunna utvecklas till ett levande kulturcentrum.
Det är viktigt att respektive nationell minoritet utifrån sin egen situation får
en möjlighet att bilda ett eget organ med syfte att få inflytande och kunna
utöva kulturautonomi och att minoritetsorganisationer och -institutioner får
tillräckliga ekonomiska möjligheter för sin verksamhet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en minoritetspolitik som ger möjlighet för de nationella
minoriteterna att bevara och utveckla sin kultur.