I förslaget till lagstiftning för Riksbanken föreslås i 1 kap.
2 § att målen för Riksbanken ska vara att upprätthålla ett fast
penningvärde. Riksbanken ska också främja ett säkert och
effektivt betalningsväsende.
Om något mål utöver att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
ska anges så är ett fast penningvärde ett alltför begränsat mål.
Genom en ensidig fokusering på att bara slå vakt om prisstabilitet riskerar
Riksbanken att bli ett hinder för sysselsättning och välfärd. Målen för Riks-
banken bör kompletteras med mål om full sysselsättning och ekonomisk
utveckling.
Prisstabilitetsmålet som det ensidigt uttrycks kan vara ett hinder för den
fulla sysselsättning och rätt till arbete som Sveriges grundlag föreskriver. I
den mån målen om ekonomisk utveckling och full sysselsättning står i
konflikt med ett fast penningvärde bör en rimlig kompromiss mellan dessa
mål göras av Riksbanken.
En ordning där en fristående riksbank driver en linje i direkt motsättning
till de folkvalda politiska församlingarnas politik är orimlig. Att låta
penningpolitiken formas i ständig konfrontation mot den allmänna ekono-
miska politiken i övrigt kan skada landets ekonomi. Om Riksbanken bedriver
en "överstark" penningpolitik i syfte att korrigera vad banken uppfattar som
en alltför svag finanspolitik finns det risk för att denna försvagas ytterligare
för att "korrigera" vad som uppfattas som en alltför stelbent penningpolitik.
För ett lands ekonomi är det bra om en riksbank med integritet inte spelar
mot utan med den ekonomiska politiken i övrigt. Det är den samlade
politiken som är avgörande för utvecklingen. Om penningpolitik och
finanspolitik står i samklang får man bättre resultat än om båda instrumenten
kommer i disharmoni med varandra.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar ändra 1 kap. 2 § i den föreslagna riksbankslagen i
enlighet med vad som anförts i motionen.