Lördagen den 24 oktober trädde personuppgiftslagen i kraft.
Denna lag ersätter den gamla datalagen från 1973, som lär
vara världens äldsta i sitt slag. Personuppgiftslagen är en
anpassning till gällande EU-föreskrifter, liktydig med
Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24
oktober 1995. Då insåg ej EG-direktivets upphovsmän vilket
genombrott för möjligheter till information som det
världsomspännande datanätet Internet skulle visa sig
innebära tre år senare, varför dessa EU-föreskrifter på många
punkter är otidsenliga och rimmar dåligt med modern
informationsteknik.
I en gemensam reservation (m, fp, kd) i datalagskommittén påpekades det
obsoleta i EU-direktivet. Kristdemokraterna fullföljde den linjen i kammaren
då lagen antogs.
Det finns allvarligt fog för farhågorna att personuppgiftslagen inte kan
efterlevas. Risken är uppenbar att den nya lagen blir verkningslös. Vem ska
hinna kontrollera de enorma informationsflöden som finns på ovannämnda
Internet? Än mer allvarlig är risken, vilken man ej kan bortse ifrån, för en
urholkning av människors tilltro till lagar i allmänhet eftersom det ej är
orimligt att anta att den nya lagen med stor sannolikhet kommer att
nonchaleras av många. Denna befarade lagnonchalans blir särskilt allvarlig
mot bakgrund av att det främst är yngre personer som är aktiva på datanäten.
Därför måste regeringen se över och modernisera personuppgiftslagen och
återkomma till riksdagen i frågan.
I enlighet med de gällande EU-föreskrifterna har personuppgiftslagen
formulerats som en s k "hanteringslag", i vilken det beskrivs vilken hantering
av personuppgifter som är tillåten, istället för vilken hantering som bör vara
förbjuden. I det senare fallet kan man tala om en "missbrukslag", vilket
bättre ligger i linje med den hantering som är möjlig mot bakgrund av den
snabba utvecklingen på informationsteknikens område. Nuvarande
hanteringsmodell är både byråkratisk och otidsenlig. Mängder av ansök-
ningar till medborgarna i allmänhet och politiker i synnerhet om att få
använda personuppgifter hotar att hämma samhällsdebatten, vilket på sikt
kan vara en fara för demokratin. Därför måste regeringen ta initiativ till att
en förändring av EU-direktivet på området kommer till stånd.
Den svenska offentlighetsprincipen är en fundamental och oskiljaktig del
av vår rättstradition. Frågan är hur det stärkta integritetsskyddet i den till
gällande EU-föreskrifter anpassade personuppgiftslagen är förenligt med vår
offentlighetsprincip. Allmänintresset kan i flera avseenden komma i konflikt
med personintresset. Därför måste regeringen ta initiativ till förändring av
nämnda EU-föreskrifter på så sätt att det ej finns några tveksamheter att
dessa är förenliga med den svenska offentlighetsprincipen.
I den nya personuppgiftslagens sjunde paragraf görs undantag för
personuppgifter som används för "uteslutande journalistiska ändamål eller
konstnärligt eller litterärt skapande". Detta leder osökt till frågan vilka
kriterier som ska vara uppfyllda för att t ex en hemsida på Internet ska
definieras som journalistisk. Risken är uppenbar att vi kan få något slags
differentierad yttrandefrihet där somliga personer genom sin profession
uppnår en exklusiv särställning, vilket är otillfredsställande. Medborgarrätt
får ej vara något yrkesprivilegium.
Den nya personuppgiftslagens 20:e paragraf omfattar ett bemyndigande för
regeringen, eller för den myndighet som regeringen bestämmer, att
föreskriva undantag från förbudet mot att behandla känsliga personuppgifter,
om det "behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse". Ett dylikt
bemyndigande är alltför långtgående och opreciserat. Det bör förankras i ett
preciserande ställningstagande från riksdagens sida.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att den nya personuppgiftslagen ses över.
Stockholm den 27 oktober 1998
Ingvar Svensson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)
Kjell Eldensjö (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Björn von der Esch (kd)
Inger Strömbom (kd)
Maria Larsson (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)