Avståndet mellan allmänhet och politiska beslutsfattare är
alltför stort. Många saknar förtroende för den demokratiska
beslutsprocessen. Medborgarna har visserligen möjlighet att
utnyttja sin rösträtt vart fjärde år, men mellan valen finns få
tillfällen där man verkligen kan påverka politiska beslut,
såvida man inte är politiskt aktiv. Men betydligt färre
svenskar är i dag med i ett politiskt parti än tidigare. Särskilt
markant är detta för den yngre generationen. Det betyder inte
att människor saknar intresse för samhällsfrågor och därmed
för politik. Tvärtom! I olika frågor är intresset kanske större
än någonsin och många engagerar sig i
samhällsutvecklingen, dock utan att gå med i ett politiskt
parti.
I årets val stannade ovanligt många hemma och tog därmed inte chansen
att påverka sammansättningen av den politiskt beslutande församlingen. Vad
orsaken till det för svenska förhållanden låga valdeltagandet var finns inget
entydigt svar på, men ett skäl var säkert att människor inte känner sig
delaktiga i den demokratiska beslutsprocessen. I det första valet till EU-
parlamentet var valdeltagandet skrämmande lågt och risken är stor att vi får
uppleva något liknande nästa sommar då ett nytt EU-parlament skall väljas.
Vi tillämpar representativ demokrati i nästan alla sammanhang. Dock finns
numera större möjligheter att införa direkt demokrati genom kommunala
folkomröstningar. Allmänheten kan föreslå sådana genom namninsamling.
Om fem procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting kräver
detta måste frågan tas upp av den berörda fullmäktigeförsamlingen. Detta har
också skett i många kommuner. Problemet är att fullmäktigeförsamlingen så
gott som alltid säger nej till en föreslagen folkomröstning. Undantag finns,
men de är mycket få.
Det är viktigt att bygga upp ett förtroende mellan allmänhet och politiska
beslutsfattare. Detta kan ske genom att allmänheten ges större möjlighet att i
vissa frågor genom folkomröstningar få säga sin mening. Det gäller då för en
kommun att inte som nu är fallet säga nej till kravet på en folkomröstning.
Ett tillägg till den nu gällande lagen som tillgodoser ett sådant intresse vore
att det som hittills krävs fem procent av de röstberättigade för att begära
folkomröstning men om tio procent står bakom en begäran måste fullmäktige
genomföra den. Fortfarande bör dock gälla att folkomröstningar skall vara
rådgivande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunala folkomröstningar.