Avståndet mellan allmänhet och politiska beslutsfattare är alltför stort. Många saknar förtroende för den demokratiska beslutsprocessen. Medborgarna har visserligen möjlighet att utnyttja sin rösträtt vart fjärde år, men mellan valen finns få tillfällen där man verkligen kan påverka politiska beslut, såvida man inte är politiskt aktiv. Men betydligt färre svenskar är i dag med i ett politiskt parti än tidigare. Särskilt markant är detta för den yngre generationen. Det betyder inte att människor saknar intresse för samhällsfrågor och därmed för politik. Tvärtom! I olika frågor är intresset kanske större än någonsin och många engagerar sig i samhällsutvecklingen, dock utan att gå med i ett politiskt parti.
I årets val stannade ovanligt många hemma och tog därmed inte chansen att påverka sammansättningen av den politiskt beslutande församlingen. Vad orsaken till det för svenska förhållanden låga valdeltagandet var finns inget entydigt svar på, men ett skäl var säkert att människor inte känner sig delaktiga i den demokratiska beslutsprocessen. I det första valet till EU- parlamentet var valdeltagandet skrämmande lågt och risken är stor att vi får uppleva något liknande nästa sommar då ett nytt EU-parlament skall väljas.
Vi tillämpar representativ demokrati i nästan alla sammanhang. Dock finns numera större möjligheter att införa direkt demokrati genom kommunala folkomröstningar. Allmänheten kan föreslå sådana genom namninsamling. Om fem procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting kräver detta måste frågan tas upp av den berörda fullmäktigeförsamlingen. Detta har också skett i många kommuner. Problemet är att fullmäktigeförsamlingen så gott som alltid säger nej till en föreslagen folkomröstning. Undantag finns, men de är mycket få.
Det är viktigt att bygga upp ett förtroende mellan allmänhet och politiska beslutsfattare. Detta kan ske genom att allmänheten ges större möjlighet att i vissa frågor genom folkomröstningar få säga sin mening. Det gäller då för en kommun att inte som nu är fallet säga nej till kravet på en folkomröstning. Ett tillägg till den nu gällande lagen som tillgodoser ett sådant intresse vore att det som hittills krävs fem procent av de röstberättigade för att begära folkomröstning men om tio procent står bakom en begäran måste fullmäktige genomföra den. Fortfarande bör dock gälla att folkomröstningar skall vara rådgivande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala folkomröstningar.
Stockholm den 26 oktober 1998
Lars Hjertén (m)