Kommunallagen föreskriver kommunernas rätt att uttaxera den skatt som fordras för de åtaganden som kommunens folkvalda anser.
Staten har de senaste åren begränsat kommunernas självstyrelse vad avser skatteuttaget.
Detta tar sig uttryck i att staten konfiskerar 50 % av den skattehöjning som kommunfullmäktige i respektive kommun beslutar. Kommunalskatten är en skatt som framför allt missgynnar låginkomsttagare, varför det borde ligga i alla kommunpolitikers intresse att hålla så låg kommunalskatt som möjligt.
Den kommunala skattenivån är ytterst en fråga som de folkvalda exklusivt har att besluta om. Huruvida skattesatsen uppfattas som relevant är slutligen en fråga som väljarna avgör vid allmänna val.
Det parti som föreslår väljarna en ändrad skattesats och får gehör för den skall utan statens sanktioner kunna ändra densamma.
Detta oavsett om beslutet innebär en högre eller lägre skattesats.
Nuvarande system med mellankommunal utjämningsskatt, s.k. Robin Hood-skatt är ytterligare ett exempel på statens övergrepp mot det kommunala självstyret.
Om en kommun med för låg egen skattekraft behöver ytterligare resurser då skall detta regleras mellan staten och den enskilda kommunen. Ingen kommun skall tvingas höja skatten för att finansiera andra kommuners åtaganden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunala självstyret,
2. att riksdagen beslutar att uppdra åt lagutskottet att inkomma med förslag till en ändring i kommunallagen som stärker det kommunala självstyret, vad avser rätten att utdebitera skattesats för invånarna i den egna kommunen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 oktober 1998
Jan-Evert Rådhström (m) Anders Sjölund (m)