Intresset för politik i allmänhet i Sverige är mycket stort, medan intresset för de politiska partierna minskar. Dessutom ser det ut som om benägenheten att rösta också avtar. Detta innebär på sikt ett demokratiskt problem som måste beaktas.
Idag sker allmänna val till kommun, landsting och riksdag vart fjärde år och vid samma datum. I takt med att medborgarna blir alltmer välutbildade, ökar också intresset för att påverka samhällsutvecklingen och att göra egna val. Kort sagt, politikens verktyg måste förfinas och göras tydligare. Den enskilda medborgaren har idag svårt att urskilja de politiska ansvarsnivåerna när valrörelsen i alltför stor utsträckning enbart kommer att handla om riks- politik. Även om rikspolitiken har stor inverkan på kommunal- och lands- tingspolitik så tenderar dessa, för kommunmedborgarna väsentliga frågor, att komma i andra hand.
Med separata valdagar mellan å ena sidan kommun- och landstingsval och å andra sidan riksdagsvalet, kommer fokus i väsentligt högre grad att läggas på rätt nivå.
Viktiga kommunala frågeställningar kommer på detta sätt att få samma möjligheter som rikspolitiken att tydliggöras och komma under debatt. De närliggande frågorna kommer på detta sätt att enklare och tydligare kunna ställas under folkets val, och riskerar inte att drunkna i stora rikspolitiska frågor.
Intresset för närliggande demokratiska frågor borde på detta sätt öka, och fler människor kommer att känna ansvar och tillit till vårt demokratiska system.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skilda valdagar.
Stockholm den 25 oktober 1998
Jan-Evert Rådhström (m) Anders Sjölund (m)