Enligt 9 kap 17 § sekretesslagen, som reglerar sekretess med
hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av personlig
och ekonomisk natur vid bl.a. utredning enligt
bestämmelserna om förundersökning i brottmål, gäller
sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs -
ett rakt skaderekvisit.
I proposition 1997/98:97 Polisens register föreslog regeringen att 17 §
skulle ändras så att sekretess skall gälla för uppgift om enskilds personliga
och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men - ett omvänt
skaderekvisit. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag
(1997/98:JuU20). Lagändringen har ännu inte trätt i kraft.
I den praktiska rättstillämpningen har det nu uppmärksammats att
ändringen i 9 kap 17 § får mycket långtgående konsekvenser. Det omvända
skaderekvisitet innebär att det råder presumtion för sekretess. Det medför att
den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten kommer att bedrivas i
en närmast total slutenhet, med mycket begränsade möjligheter till insyn för
allmänheten och medierna. En målsägande kommer i framtiden inte att få
större insyn i en utredning än envar, vilket är oacceptabelt ur rättssäkerhets-
synpunkt. Ändringen medför också att samarbete mellan myndigheter i
brottsutredningar försvåras - ett samarbete som annars framhålls som helt
nödvändigt för att få hejd på brottsutvecklingen, inte minst när det gäller
ekonomisk brottslighet.
Samtidigt som man nu inför en slutenhet i den brottsutredande verksam-
heten, som är helt främmande för svensk rättstradition, avskaffas genom det
skade- och menrekvisit som nu införts i 9 kap 17 § sekretesslagen allt
sekretesskydd för juridiska personer, eftersom dessa ju inte anses kunna lida
men utan bara skada.
Den nya lagstiftningen kommer således att få vittgående konsekvenser.
Hur stora dessa blir är svårt att uppskatta eftersom ingen som helst utredning
ligger till grund för regeringens eller riksdagens beslut i ärendet.
Konsekvensanalyser saknas helt. Lagstiftningsärendet har skett på ett sätt
som strider mot beredningstvånget i regeringsformen. Regeringen har
forcerat fram ett oöverlagt beslut, troligen som följd av att man sin vana
trogen övertolkat ett EG-direktiv om skydd för den enskildes integritet.
Mot denna bakgrund bör regeringen avstå från att besluta om ikraft-
trädande av de nya reglerna i sekretesslagen. En utredning bör snarast
tillsättas för att bereda frågan och analysera vilka konsekvenser en ny lag-
stiftning på området får för fysiska och juridiska personers sekretesskydd, för
möjligheterna till öppenhet och insyn i den brottsutredande verksamheten
och för de legala förutsättningarna för samarbete mellan olika myndigheter i
den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av sekretessen i myndigheternas verksamhet för att
förebygga, uppdaga, utreda och beivra brott.