Den regionalisering som nu pågår inom flera sektorsorgan
håller på att tömma stora delar av landet på kompetens och
service. Det sker utan demokratisk förankring och kontroll.
Som en följd av enrådighetsmodellen har besluten i
organisatoriska frågor lagts över på verkschefer och
tjänstemän. Den omorganisationsprocess som pågår går ut
över den decentraliserade myndighetsstruktur som varit den
svenska myndighetsmodellens förnämliga servicemärke.
Följden av denna organisation blir förödande för stora delar
av landet. Särskilt drabbas landsortsområdena.
Länen suddas ut
Länen håller på att suddas ut. Andra regiongränser än län
bildas och verksamhet och beslut flyttas ur vissa län till
diffusa regioner. I de flesta fall väljs andra områdesbegrepp
än län. Länet som administrativt begrepp tappar sin
betydelse och identitet. Lokaliseringar av huvudkontor
flyttas från många länsresidens.
I fallet Kalmar län har 18 myndigheter och organisationer under senare tid
bildat organisation i en ny region. Inte i något fall har Kalmar län valts för
lokalisering av huvudkontor eller för verksamhet där man kan säga att
Kalmar län är det naturliga flödescentrumet. Detta får förödande konse-
kvenser för länet, för Kalmar som residensstad och för länets medborgare.
Besluten som angår länsmedborgarna fjärmas från dem och flyttas utanför
länets gränser till avlägsna tjänsterum. Närhet till service försvinner.
Kompetens och arbetstillfällen går förlorade. Allt detta kan ske utan att den
demokratiska beslutsprocessen kan ingripa. Ytterst är detta på sikt förödande
också för demokratin.
Länsdemokratireform
angelägen
Den länsdemokratireform som startats och där
försöksverksamhet nu pågår är mot denna bakgrund ytterst
angelägen. Kalmar län är ett av försökslänen.
Försöksverksamheten innebär att mer av länets egna
angelägenheter läggs direkt under länsmedborgarnas eget
inflytande och kontroll i regionparlamentet. De nya
regionparlamenten kan i framtiden bli de organ på länsnivå
där verksamheten i länen kan samordnas. En integrerad
samordning kan ske av olika samhällssektorer i parlamenten.
Länen hålls samman som begrepp och den egna
länsidentiteten behålls och splittras inte sönder som nu sker
genom den spretiga och olinjära regionaliseringen inom de
olika sektorerna.
Helhetsansvar
Statsmakten måste ta ett helhetsansvar för den regionala
utvecklingen. Klara direktiv till myndigheter, verk och bolag
måste utformas. Varje beslut måste föregås av en
konsekvensanalys med helhetsperspektivet för ögonen. En
helhetssyn måste prägla statsmakternas syn på
myndighetsfunktionen. Detta är av synnerlig vikt i fråga om
beslut som påverkar regionalpolitiken. Riksdag och regering
bör återta den beslutsroll den tidigare har haft över
myndigheternas organisationsstruktur.
Vid sidan om den pågående reformprocessen mot ett nytt länsparlament i
varje län har den statliga länsförvaltningen omorganiserats. Samordnad
länsförvaltning har genomförts. Det innebär att tidigare statliga nämnder på
länsnivå flyttats in under länsstyrelsen. Det är ett steg i rätt riktning mot en
samlad syn över den statliga verksamheten på länsnivå.
Lägg ner de statliga
sektorsorganen
Nästa steg bör vara att all statlig verksamhet samordnas och
förankras på länsnivå. Samtliga statliga sektorsorgans
regionala organisation bör upphöra, struktureras om, bantas
och läggas in under de nuvarande länsstyrelserna. I län, som
Kalmar län, där försöksverksamhet med länsdemokrati pågår
bör sektorsorganen på regional nivå i huvudsak läggas där.
När länsdemokratin införts bör det vara generell regel.
Regeringen bör närmare utreda en sådan organisationsmodell
och återkomma till riksdagen med förslag i linje med vad
som sägs i motionen. Det bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återföring av besluten över de statliga sektorsorganens
organisation och lokalisering till länsmyndigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en länsdemokratireform,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omstrukturering av den statliga sektorsorganisationen.