En företagares handlande styrs i stor utsträckning av lagar
och förordningar. För alla företag och särskilt för de allra
minsta är det därför viktigt att reglerna är enkla och
lättillgängliga. Ett rättssamhälle garanterar allas likhet inför
lagen och skapar regler som ger möjlighet att förutse de
rättsliga konsekvenserna av ett handlande. Rättsosäkerhet
skapar handlingsförlamning och ineffektivitet. Komplicerade
och svårtolkade regler drabbar särskilt de mindre företagen
som ofta saknar tid och resurser för att reda ut rättsläget.
Rättsreglerna skall därför vara enkla, konsekventa och ge
god förutsägbarhet.
Några exempel på regler som inte ger acceptabel förutsägbarhet är reglerna
om bilförmånsbeskattning och reglerna för företagare i lagen om arbetslös-
hetsförsäkring.
För att undgå att beskattas för en bil som bara används i tjänsten måste en
företagare föra körjournal. Det saknas emellertid regler för hur journalen ska
se ut för att godkännas.
I lagen om arbetslöshetsförsäkring sägs att en företagare är berättigad till
arbetslöshetsersättning om han lagt ned sin verksamhet och detta inte bara är
tillfälligt. Vad som menas med tillfälligt är oklart. Risken för att utbetald
arbetslöshetsförsäkring kan komma att återkrävas gör att en företagare som
lagt ned sin verksamhet inte törs starta ett nytt företag även om möjligheten
finns. Han väljer istället att passivt lyfta arbetslöshetsunderstöd.
Även när lagar stiftas i form av generalklausuler åsidosätts principen om
förutsebarhet. Det blir svårt att förutse de rättsliga konsekvenserna av ett
visst handlande. För företagen leder detta till stor osäkerhet, och använd-
ningen av generalklausuler som lagstiftningsteknik måste därför begränsas.
Grundlagen är det fundament som rättsordningen vilar på. För att förändra
grundlagen krävs två rikdagsbeslut med kvalificerad majoritet och med
mellanliggande val. Grundlagen garanterar stabiliteten i en rättsstat. I flera
andra länder, bl.a USA och Tyskland, finns en författningsdomstol som över-
vakar att de lagar och förordningar som stiftas överensstämmer med grund-
lagen. En sådan domstol bör införas även i Sverige.
En annan viktig del av rättssäkerheten är statens förmåga att utreda och
beivra brott. En av statens huvuduppgifter måste vara att skapa trygghet och
rättssäkerhet för företag och individer. Samhällsordningen måste vila på en
övertygelse om att staten vill och har förmåga att upprätthålla lag och
ordning samt har kapacitet att lösa de tvister som uppstår. Saknas dessa
förutsättningar kan vi inte längre hävda att Sverige är ett rättssamhälle.
Den statsfinansiella situationen har tvingat fram nedskärningar av
utgifterna inom många samhällsområden. Nedskärningarna har dessvärre
skett utan att hänsyn tagits till vad som är kärnverksamheter för staten. Inom
domstolsväsendet har 15 procent av personalen fått sluta. På tingsrätterna har
så stor andel som 23 procent av de anställda sagts upp. Samtidigt blir de mål
som domstolarna har att handlägga alltmer komplicerade. Även åklagar- och
polismyndigheterna har fått vidkännas avsevärda nedskärningar. Det har
framkommit att polisen, p.g.a av sparnit och underbemanning, varit för-
hindrad att ingripa i akuta situationer vilka lett till rättsförluster och
lidande
för enskilda och företag.
Begreppet rättssäkerhet innefattar rätten att få sin sak prövad av en
opartisk domstol. Denna rätt innebär också att målet måste handläggas inom
rimlig tid hos domstolen. Det får inte vara så att den långa hand-
läggningstiden urholkar betydelsen av domstolsutslaget. Handläggnings-
tiderna vid domstolarna är i dag ofta oacceptabelt långa. När det gäller
skattemål visar en färsk undersökning att handläggningstiden vid Sveriges
länsrätter i genomsnitt är 23,8 månader. Domstolarna måste tilldelas resurser
så att de kan fullgöra sina skyldigheter inom en rimlig tid. Det får inte ta
längre tid än 12 månader att avgöra enkla skattemål.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättssäkerhet.
Stockholm den 27 oktober 1998
Kerstin Heinemann (fp)
Inga Berggren (m)
Holger Gustafsson (kd)
Marianne Andersson (c)
Kenth Skårvik (fp)
Ola Karlsson (m)
Inger Strömbom (kd)