EU-medlemskapet har inneburit att det numera finns två
rättssystem i Sverige - EG-rätten och den svenska rätten.
Systemen skiljer sig åt på en rad punkter. T.ex. har Sverige
följt principen att lagarna skall innehålla en låg
detaljeringsgrad. Kortfattade lagar har "fyllts ut" i
förarbetena. Inom EG-rätten finns det sällan några
förarbeten. EG-direktiven är därför vanligtvis detaljerade,
vilket resulterar i att den nationella normgivning som
föranleds av direktiven ofta är mer detaljerad än sedvanlig
svensk normgivning.
I Sverige spelar förarbetena en avgörande roll för rättstillämpningen. I
vissa fall har regleringar t.o.m. inte kunnat utläsas från lagtexten, utan först
i
samband med förarbetena. I förarbetena har syftet bakom lagtexten
redovisats och lagtexten tolkats. Vid införlivandet av EG-rätten kan inte
förarbetena utnyttjas på samma sätt som tidigare. Det nationella införlivandet
kan endast ske i form av författningstext, och det saknas möjlighet att
införliva delar av direktiven genom uttalanden i de svenska förarbetena. Det
är dessutom inte möjligt att i förarbetena "fylla ut" EG-rätten, dvs. den
svenska lagstiftaren kan inte redogöra för hur EG-rätten skall tolkas. EG-
domstolen har exklusiv rätt att tolka direktiven.
Förarbetenas framtida roll
är oklar
Eftersom det krävs att EG-rätten införlivas i den nationella
lagstiftningen, och inte i förarbetena, kan de svenska
förarbetenas roll även komma att förändras vad gäller
sedvanligt nationellt lagstiftningsarbete. Förarbetenas
framtida roll är härmed oklar. Även utskottsbetänkandenas
betydelse kan komma att förändras i framtiden, särskilt i
samband med införlivande av EG-rätt, eftersom stora delar
av regeringens propositioner är föranledda av redan fastlagda
EG-direktiv.
Redan i dag finns en tendens att lagtext "vinner" på förarbetenas
bekostnad.
Miljöpartiet anser att regeringen bör utreda EG-rättens och den nya
rättskulturens effekter på den svenska nationella rätten. Förarbetenas
framtida funktion och betydelse bör belysas, liksom utskottsbetänkandenas
roll. Det finns ett flertal oklara frågor som gäller integreringen av de olika
rättskulturerna, och utredningen bör analysera de framtida effekterna av den
förändrade situationen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om EG-rättens och den nya rättskulturens effekter på
den svenska nationella rätten.