Tidigare har bl.a. konstaterats att tidsramarna i utredningarna
har krymp väsentligt. Kraven på kommittéerna har ökat i
flera olika avseenden. Departementsorganisationen blir ofta
styrande för de utredningsbehov som upptäcks. Kommittéer
används i mycket liten utsträckning för att förbereda svenska
ståndpunkter i EU. Remisshanteringen av
kommittébetänkanden har brister som kritiseras av
remissinstanserna.
Reformer och andra
förändringar måste grundas
på väl underbyggda beslut
Miljöpartiet vill understryka vikten av att reformer och andra
förändringar i verksamheten grundas på väl underbyggda
beslut. Detta förutsätter att de beslutsunderlag som tas fram
av kommittéer är av bra kvalitet. Det förutsätter i sin tur att
kommittéerna fungerar bra, att det finns en hög och allsidig
kompetens inom dem och att det finns tid att överväga de
frågor som behandlas. Brister i dessa hänseenden kan leda
till illa genomtänkta lagändringar och reformer som behöver
ändras efter kort tid.
Vi hemställer därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad revisorerna anfört beträffande kommittéväsendets roll, kommittéernas
arbetsvillkor och arbetsformer samt vad revisorerna anfört beträffande
remisshanteringen av kommittérapporter.
Kommittéväsendet och EU-
medlemskapet
Kommittéer används i mycket liten utsträckning för att
förbereda svenska ståndpunkter i EU. Frågan har nyligen
studerats av Statskontoret i samband med ett
regeringsuppdrag att undersöka EU-medlemskapets effekter
på den svenska statsförvaltningen. Tolv att tretton
departement har uppgett att man i liten utsträckning eller inte
alls har använt sig av det svenska utredningsväsendet när
kommissionen lagt fram förslag eller initierat arbete inom ett
område. I stället har utredningar gjorts internt inom
departementen eller genom att man lagt utredningsuppdrag
på enskilda myndigheter.
Enligt Miljöpartiet bör kommittéer användas i högre grad i
beredningsprocessen inför ställningstaganden i EU. Genom kommittéer kan
man få fram grundläggande kunskaper i olika frågor där man behöver
utforma en svensk ståndpunkt.
EU-medlemskapet innebär också en möjlighet för Sverige att väcka frågor
som man vill att kommissionen skall ta upp. För att kunna påverka
kommissionen att ta ett sådant initiativ krävs det som regel ett gediget
sakunderlag för Sveriges agerande. Det finns därmed ett nationellt intresse av
ett väl fungerande utredningssystem.
Miljöpartiet anser att fler måste beredas tillfälle att komma in i EU:s
beslutsprocess så tidigt som möjligt. Ett förslag är då att vid viktigare frågor
tillsätta en "skuggutredning" på svensk basis. Man bör alltså under loppet av
EU-kommissionens beredningsprocess kunna tillsätta en kommitté i Sverige
i syfte att få fram de svenska ståndpunkterna.
Tidsfaktorn är inget hinder för svenskt vidkommande. Den genomsnittliga
tiden från det att en fråga börjar beredas av kommissionen med sikte på ett
kommande direktivförslag till dess att konkreta förhandlingar äger rum i
ministerrådet är omkring tre år. Det betyder således att det i normalfallet
finns gott om tid för att förbereda svenska ståndpunkter med hjälp av
kommittéer.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommittéväsendets roll,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommittéernas arbetsvillkor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om remisshanteringen av kommittérapporter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommittéer bör användas i högre grad i beredningsprocessen
inför ställningstaganden i EU,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillsätta "skuggutredningar" till kommissionens arbete.