Enligt vallagen kan kommunfullmäktige besluta om
valkretsindelning när en kommun har fler än 6 000
röstberättigade. Om det finns fler än 24 000 röstberättigade
skall kommunen delas in i två eller fler valkretsar.
Bestämmelsen innebär att de flesta kommuner i dag har
valkretsindelning. Kommunfullmäktiges platser fördelas
sedan utifrån fasta valkretsmandat. Det innebär att ett parti,
trots ett relativt starkt stöd i kommunen i sin helhet, kan
hamna utanför kommunfullmäktige i de fall röstetalet är
jämnt fördelat över hela kommunen. Vi menar att detta är ett
demokratiproblem. Väljarnas röster får inte genomslag i
kommunfullmäktiges sammansättning.
Även vid val till landstingsfullmäktige sker en indelning i valkretsar.
Mandaten till landstingsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och
utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat,
återstående mandat är utjämningsmandat. Det innebär att partier som har ett
relativt högt röstetal som är jämnt fördelat över hela landstingsområdet kan
få en plats i landstingsfullmäktige även om de inte lyckas ta ett fast
valkretsmandat. Motsvarande bestämmelse saknas när det gäller val till
kommunfullmäktige. Enligt vår mening bör vallagen ändras så att det införs
en bestämmelse om utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige.
Bestämmelsen bör motsvara den som gäller vid val till
landstingsfullmäktige.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige.
Stockholm den 22 oktober 1998
Mats Einarsson (v)
Kenneth Kvist (v)
Kalle Larsson (v)
Peter Pedersen (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)