Enligt vallagen kan kommunfullmäktige besluta om valkretsindelning när en kommun har fler än 6 000 röstberättigade. Om det finns fler än 24 000 röstberättigade skall kommunen delas in i två eller fler valkretsar. Bestämmelsen innebär att de flesta kommuner i dag har valkretsindelning. Kommunfullmäktiges platser fördelas sedan utifrån fasta valkretsmandat. Det innebär att ett parti, trots ett relativt starkt stöd i kommunen i sin helhet, kan hamna utanför kommunfullmäktige i de fall röstetalet är jämnt fördelat över hela kommunen. Vi menar att detta är ett demokratiproblem. Väljarnas röster får inte genomslag i kommunfullmäktiges sammansättning.
Även vid val till landstingsfullmäktige sker en indelning i valkretsar. Mandaten till landstingsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat, återstående mandat är utjämningsmandat. Det innebär att partier som har ett relativt högt röstetal som är jämnt fördelat över hela landstingsområdet kan få en plats i landstingsfullmäktige även om de inte lyckas ta ett fast valkretsmandat. Motsvarande bestämmelse saknas när det gäller val till kommunfullmäktige. Enligt vår mening bör vallagen ändras så att det införs en bestämmelse om utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige. Bestämmelsen bör motsvara den som gäller vid val till landstingsfullmäktige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige.
Stockholm den 22 oktober 1998
Mats Einarsson (v)
Kenneth Kvist (v) Kalle Larsson (v) Peter Pedersen (v) Charlotta L Bjälkebring (v) Britt-Marie Danestig (v) Lennart Gustavsson (v)