I grunden har den organiserade brottsligheten samma
drivkrafter om snabb behovstillfredsställelse och bortseende
från långsiktiga kostnader både för den enskilde och
samhället som vanliga brott. Skillnaden består i allmänhet av
en annan grad av impulsivitet. Det finns skilda former av
organiserad brottslighet, en del av ideologisk karaktär, andra
av maffiakaraktär.
Rasistiska och andra kriminella
organisationer
En successiv, långsam våldsökning bekräftar att samhället
under avsevärd tid misslyckats helt eller delvis med
normöverföringen till de nya generationerna. De rasistiska
och nazi-inspirerade yttringar som drabbat vårt samhälle de
senaste åren är ett exempel. Ett annat är de organisationer
som under täckmantel av s k mc-klubbar bedriver allvarligt
kriminell verksamhet.
I den allmänna preventionen bör ingå klargörande signaler från
lagstiftarna. Ett sätt beskrivs av förre JK Hans Stark i SOU 1991:75 vad
avser organiserad rasism. Denna rasism utgör en verklig fara såväl för
enskilda personer och grupper som för det demokratiska samhället. De
senaste årens händelser påvisar behovet av förändringar. Hans Starks förslag
att kriminalisera enskilt deltagande är betydligt effektivare än ropen på
förbud mot rasistiska organisationer.
Eftersom Sverige saknar en generell organisationslagstiftning är det svårt -
för att inte säga meningslöst - att direkt förbjuda rasistiska eller likvärdiga
organisationer. Eftersom det inte finns specificerade bestämmelser om
ideella föreningar så kan den förening som förbjuds idag snabbt återuppstå
under annat namn i morgon. Därför är det mycket effektivare att
kriminalisera det enskilda deltagandet i den typen av organiserad rasism. Ett
organisationsförbud skulle inte gå att upprätthålla.
Därför är det riktigt och viktigt att i regeringsformen inskränka förenings-
friheten vid förföljelse av t ex invandrare eller flyktingar eller vid
förföljelse
på grund av nationellt ursprung eller trosbekännelse. Ett tillägg bör också
göras till tryckfrihetsförordningens brottskatalog med denna inriktning.
Organiserad brottslighet och stöd för sådan verksamhet skulle bli ett nytt
brott i brottsbalken.
Nuvarande lagstiftning om hets mot folkgrupp täcker straffansvaret för
rasistiska uttalanden och meddelanden, däremot behövs det en lagskärpning
mot dem som utövar förföljelse. Det är viktigt att lagstiftningen klart och
tydligt kriminaliserar den som deltar eller lämnar stöd till en sammanslutning
som ägnar sig åt rasistisk förföljelse antingen genom att ligga bakom eller
uppmana till allvarliga brott.
Föreningsfriheten är redan inskränkt genom t ex "förföljelse av folk-
grupp". Vad som föreslås är att detta specificeras. Förslaget från den tidigare
JK var att tillägga "eller annan sådan grupp av personer" på grund av ras,
hudfärg eller "nationellt eller" etniskt ursprung "eller trosbekännelse".
SOU 1991:75 säger att den föreslagna lagstiftningen är riktad mot
"sammanslutningar som strävar efter att med våld eller liknande brottslighet
mot person eller egendom förverkliga rasistiska syften" och det är "den
enskildes befattning" med sådana sammanslutningar som skall kriminali-
seras. Effekten på tryckfrihets- eller yttrandefrihetsområdet är om
"deltagande sker eller stöd lämnas i form av meddelande" i tryckt skrift eller
i andra medier som är reglerade i yttrandefrihetsgrundlagen. En samman-
slutning som t ex distribuerar utbildningsmaterial om rasistisk förföljelse
eller som uppmanar till våld eller hot mot viss grupp träffas av en sådan
bestämmelse. Kriterier för ingripande skall vara någon form av våld, hot eller
tvång. Det finns alltså invävt en rad distinkta kriterier i förslaget.
Under senare år har problemen med den organiserade brottsligheten i form
av bland annat vissa s k mc-klubbar kommit i fokus. Speciellt uppseende har
"krigen" mellan olika klubbar skapat. Men det allvarligaste är förstås den
kriminalitet som organisationerna utövar som sådana.
Den organiserade rasismen är egentligen en yttring av det mer generella
begreppet organiserad brottslighet eller med andra ord av kriminella
organisationer. De förslag som lades fram i SOU 1991:75 är med en
vidgning av begreppen tydligt användbara för att bekämpa även denna typ av
organiserad brottslighet.
Utredaren ville införa begreppet "organiserad rasism" i brottsbalkens
brottskatalog (brottsbalken 16:7). Troligen behöver detta justeras till en
brottsbenämning som är mer generell, nämligen "organiserad brottslighet".
Men det grundläggande synsätt som utredningen anlägger om att samman-
slutningen skall anses medverka eller uppmuntra till brottslighet som innebär
hot, våld eller tvång kan anses vara tillräcklig som grund för ingripande. Som
synes är detta synsätt generellt till sin karaktär och omfattar inte bara
organiserad rasism. Analogin kan alltså användas att omfatta även det vidare
begreppet "organiserad brottslighet".
Inskränkningen av föreningsfriheten i 2 kap 14 § 2 st RF enligt den av
SOU 1991:75 föreslagna lydelsen kan enkelt förstärkas genom att ordet
"kriminell" tillförs. Paragrafen skulle därmed få följande lydelse: "För-
eningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslutningar vilkas
verksamhet är av militär, kriminell eller liknande natur eller innebär
förföljelse av folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras,
hudfärg eller nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse."
Utredningen föreslog också att den organiserade rasismen i yttrande-
frihetsfrågor skulle medföra straffansvar.
Rasistiska organisationer kan ha intresse av att skapa publicitet, medan
övriga kriminella organisationer helst undviker publicitet. Men med en
ändrad brottsbenämning kan utredningsförslaget användas för en utvidgning
av katalogen av brott i tryckfrihetsförordningen (7 kap 4 § TF).
Det kan nämnas att den tyska strafflagen har ovanstående inriktning där
begreppen är generella och inriktas på enskilds deltagande eller stöd för
föreningar "vars ändamål och verksamhet är inriktad på att begå straffbara
handlingar".
Enskilds deltagande eller stöd till kriminella organisationer bör alltså
kriminaliseras på sätt som här angivits.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kriminalisera enskilds deltagande i organiserad brottslighet.
Stockholm den 26 oktober 1998
Ingvar Svensson (kd)
Kjell Eldensjö (kd)
Maria Larsson (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Inger Strömbom (kd)
Björn von der Esch (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)