Ett utslag i Europadomstolen innebär att vi måste ändra i det
svenska jurysystemet i tryckfrihetsmål. Förhållandet att
svenska jurymedlemmar utses av en politisk sammansatt
valkorporation gör att den av Europadomstolen inte anses
opolitisk. Detta innebär att juryn i vissa mål inte är opartisk,
dessutom finns brister i möjligheten att överklaga.
Jury har förekommit i tryckfrihetsmål sedan 1815 samt i yttrandefrihetsmål
sedan 1992 (när YGL infördes).
Det är landstinget eller landsting tillsammans med kommun som inte
tillhör landsting som utser jurymän. I varje län utses 16 jurymän i en första
grupp samt 8 jurymän som skall ha varit nämndemän vid allmän domstol i en
andra grupp. Totalt utses alltså 24 jurymän, i Stockholm dock 36 jurymän.
Valbara till jurymän är svenska medborgare som är bosatta inom länet. De
bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland
jurymännen bör skilda samhällsgrupper och olika meningsriktningar samt
olika delar av länet vara företrädda.
Bestämmelse om jury finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-
grundlagen samt i den s.k tillämpningslagen. Juryn befattar sig endast i
frågan om det föreligger ett brott, dvs. om innehållet i framställningen är
brottsligt. Frågan om straff och skadestånd avgörs sedan av domstolen, som i
jurymål ska bestå av tre lagfarna domare.
Problemen i det svenska systemet uppkommer när tryckfrihets- eller ytt-
randefrihetsmålet handlar om en skrift eller ansvarig utgivare som är knuten
eller har kopplingar till ett politiskt parti. Juryn, som är tillsatt av ett
politiskt
organ, kan då inte hävdas vara opartisk. Detta inträffade i det s.k. Holm-
målet där käranden ansåg sig förtalad i en bok, utgiven av det social-
demokratin närstående förlaget Tidens bokförlag AB. I juryn som inte fann
uttalandena i boken brottsliga fanns 5 ledamöter med olika anknytning till
Socialdemokraterna.
Sverige måste få en ordning där de som känner sig förtalade får en
rättegång med en jury som är oavhängig och opartisk. Detta måste gälla även
om framställningen gjorts i en skrift eller tal som står nära politiska partier.
Nuvarande sätt att utse jurymedlemmar måste därför ändras så att det
partipolitiska inslaget vid valet av dessa försvinner. Alternativt kan
kopplingar av det slag som förekom i fallet Holm prövas inom ramen för de
redan existerande reglerna om jäv mot domare. Förändringar av författning
kan komma att medföra ändring i grundlagen. Om denna ändring skall kunna
träda i kraft inom rimlig tid krävs en skyndsam beredning av ärendet. Även
möjligheten att överklaga jävsfrågan bör ändras så att Högsta domstolen kan
pröva om jäv föreligger. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med
förslag till lagstiftning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om förändring
av jurysystemet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 22 oktober 1998
Per Unckel (m)
Jerry Martinger (m)
Inger René (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Karin Enström (m)
Carl-Erik Skårman (m)
Ola Karlsson (m)
Anders Björck (m)