I Sverige äger utländska medborgare rätt att rösta vid
kommunalval under förutsättning att de varit kyrkoskrivna i
tre år före den 1 november året innan valåret. Inom EU gäller
i stort att EU-medborgare äger kommunal rösträtt i det EU-
land man är kyrkoskriven. Däremot lär endast Danmark,
Finland, Norge och Holland ha rösträttsregler för övriga
utlänningar i likhet med vad som gäller för Sverige.
De svenska kommunala rösträttsreglerna för utländska medborgare har inte
varit framgångsrika. Valdeltagandet, i praktiken intresset för att påverka
politiken, bland nämnda kategorier, har varit lågt och det finns inget som
pekar på att den situationen skall förändras. Det finns således anledning att
fråga huruvida majoriteten av utländska medborgare har intresse av att
deltaga i kommunalval. Dessutom innebär nuvarande rösträttsregler att
effekter skapats som knappast kan ha varit förutsedda.
Personer med oklar identitet tillåts rösta i kommunalval. Samma gäller för
personer beträffande vilka det föreligger utvisningsbeslut som ännu icke
verkställts och de som avtjänar fängelsestraff dömt i kombination med
utvisning.
Lagen borde ändras i så måtto att rösträtt för utländska medborgare vid
kommunalval inte medgivs i de fall identiteten inte är fastställd eller beslut
om utvisning föreligger.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av ändringar i vallagen för utländska medborgare vars
identitet inte är säkerställd samt i de fall utvisningsbeslut föreligger.