Vänsterpartiet föreslår riksdagen besluta att 4 §
successionsordningen angående statschefens med fleras
anslutning till "den rena evangeliska läran" och "den
Augsburgiska bekännelsen" upphävs.
Statschefens trosuppfattning
bör icke regleras i lag
Vänsterpartiet har i annan motion hemställt om att riksdagen
måtte besluta att i Sverige införa ett republikanskt statsskick.
Om mot förmodan den nyvalda riksdagen inte skulle bifalla
denna motion, vill vi ändå i avvaktan på denna
författningsreform föreslå en mer begränsad
grundlagsändring.
Riksdagens beslut med anledning av regeringens propositioner om Staten
och trossamfunden (prop. 1997/98:49 och 1997/98:116) innebar avgörande
steg på vägen mot det nödvändiga skiljandet mellan Svenska kyrkan och
staten och därmed också upprättandet av statsmaktens neutralitet i religiösa
frågor. Dock kvarstår även efter dessa beslut rester av det gamla otidsenliga
förhållandet att den svenska staten är förbunden med en bestämd tros-
uppfattning. En av dessa rester utgörs av 4 § i successionsordningen, där det
stadgas att "Konungen alltid skall vara av den rena evangeliska läran, såsom
den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes
beslut av år 1593, antagen och förklarad är". Ävenså stadgas att "prinsar och
prinsessor av det kungl. huset skall uppfödas i samma lära".
Huruvida medlemmarna av det svenska kungahuset är förtrogna med och
ansluter sig till den augsburgska trosbekännelsen - vilken överlämnades till
den stormäktige, segerrike kejsar Karl V vid riksdagen i Augsburg år 1530
av församlade furstar, kurfurstar och med dem förbundna - undandrar sig vår
bedömning. Det är dock uppenbart att successionsordningens bestämmelse
på denna punkt är såväl otidsenlig som svår att kontrollera med avseende på
efterlevnad. Principiellt viktigare är dock att kravet på att statschefen skall
omfatta en viss bestämd religiös tro står i strid med såväl grundlagens 2 kap.
1 § angående religionsfrihet som med den annars numera allmänt omfattade
åsikten att staten skall förhålla sig neutral i religiösa spörsmål.
Konstitutionsutskottet motiverade sitt dåvarande ställningstagande för ett
bibehållande av den nuvarande bestämmelsen om statschefens trosupp-
fattning i sitt yttrande över bl.a. motion 1997/98:K25 från Vänsterpartiet
(1997/98:KU20) och framförde att frågan bör "lösas först när den är mera
brett förankrad i samhället". En välvillig tolkning av detta uttalande skulle
kunna vara att utskottet i och för sig instämmer i att bestämmelsen är
otidsenlig och principiellt tveksam, men att man icke i onödan vill utmana de
krafter som motsätter sig reformen. Utskottet hänvisar uttryckligen till att
Riksmarskalksämbetet vill att bekännelsekravet för statschefen bibehålls.
Vänsterpartiet menar dock att de tveksamheter som av historiska skäl kan
finnas inom delar av statsförvaltningen måste vika för de principiella
argumenten, i synnerhet som det är svårt att uppfatta någon bred folklig
opinion för att vår statschef och hans ättlingar skall tvingas ansluta sig till
en
över 450 år gammal trosbekännelse.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att 4 § successionsordningen upphävs.
Stockholm den 21 oktober 1998
Mats Einarsson (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)
Kenneth Kvist (v)
Kalle Larsson (v)
Peter Pedersen (v)