I 1998 års val ökade det antal väljare som valde att avstå från
att rösta. Detta är ett problem som måste tas på stort allvar.
En rad olika faktorer har spelat in. Dit hör missnöje med den
politik som förts och de alternativ som finns, känslan av
utanförskap grundad i sociala förhållanden, arbetslöshet,
ökade klyftor osv.
Uppenbart är att valdeltagandet i områden med många invandrade varit
alarmerande lågt. I dessa områden förekommer ett valdeltagande så lågt som
ner emot 50 % av de röstberättigade. I dessa områden slår de ovan angivna,
allmänna sociala förhållandena med särskild kraft. Men därtill kommer också
ett mera tydligt politiskt utanförskap. En del av detta kan ha sin grund i att
för en del invandrade politiken i det nya hemlandet inte känns så viktig,
eftersom man ännu känner starka band med det land man flytt eller flyttat
från. Saken kan också ha en förklaring i den tröghet med vilken det politiska
systemet tar till sig den erfarenhet och kraft som finns hos nyhitflyttade.
Förvisso kan detta till del ha sin grund i en etnisk tveksamhet i de politiska
partierna men också i att det ofta krävs en viss "förankringsperiod" i ett parti
innan en person kommer ifråga för förtroendeuppdrag. En viktig faktor torde
dock också vara att många invandrade bara har en partiell rösträtt.
Riksdagsvalet betraktas som det avgörande valet eftersom riksdagens
beslut i så hög grad påverkar villkoren för kommuner och landsting. När en
stor del av de människor som bor och verkar här i landet saknar rösträtt i
"huvudvalet" väljer de att också avstå från att använda sig av sin kommunala
rösträtt.
Det finns två sätt att betrakta rösträtten. Det traditionella sättet är att se
rösträtten som knuten till medborgarskapet, dvs att bara den som är med-
borgare i en stat kan ha rösträtt i riksdagsvalet där. Ett annat sätt är att
mera
knyta rösträtten till boende och den sociala och politiska miljö i vilken man
lever sitt liv och påverkas av. Då en flykting fått uppehållstillstånd och en
tid
levt i ett land måste han /hon också ha möjlighet att kunna påverka politiken
i landet. I annat fall kommer den invandrade icke att känna sig integrerad i
sin nya omgivning och den tendens till utanförskap som ändå ofta ligger i
själva flykting- och invandrarskapet förstärks.
Huvudargumenten för den traditionella hållningen är att rösträtten är en
huvudsak för medborgarskapet och att om den kvinna eller man som är
medborgare i ett land även ges rösträtt i det land han/hon bor, då kan ha
möjlighet till två rösträtter.
Mycket tyder på att den faktiska utvecklingen försvagar dessa traditionella
argument. Vi lever i en tid som präglas av att människor flyttar mellan länder
och att många människor för en längre tid bosätter sig i andra länder än där
deras vagga stod. Medborgarskap är betydelsefulla egentligen framför allt för
det rättsskydd och det ansvar en stat tar för sina medborgare. Rösträtten i
parlamentsval är långt ifrån den enda faktorn av vikt för ett medborgarskap.
Ingens rösträtt tas bort därför att fler får rösträtt. Och problemet med dubbel
rösträtt är egentligen knappast ett problem. Ingen skall ha mer än en röst i ett
och samma val. Det är principens kärna. Om en person är medlem i tre olika
föreningar och utövar sin rösträtt som föreningsmedlem i tre olika samman-
hang devalverar inte detta rösträtten för någon i eller ger inget försteg för
den
personen inom en förening. Och så är det också med eventuell dubbel rösträtt
för invandrade kvinnor eller män. Oftast är det dessutom så att han/hon
kommit hit från länder där demokratin inte fungerar eller där rösträtten är
begränsad eller där det krävs att man röstar från landet han/hon flytt från.
Bara få stater erbjuder möjligheten till ambassadröstning för utlandsboende.
Problemet, om det föreligger, torde snarast vara försumbart.
Däremot är det så att ickerösträtten i riksdagsval bidrar till utanförskap och
försvårar integrationen i samhället. Detta förstärker de samhällsproblem som
är knutna till den etniska och sociala segregationen. Därför bör på nytt frågan
prövas att invandrade kvinnor och män ges rösträtt i riksdagsval efter samma
grunder och regler som i kommunala val.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen som
innebär att invandrade kvinnor och män ges rösträtt i riksdagsval efter
samma grund som i kommunala val.
Stockholm den 21 oktober 1998
Kenneth Kvist (v)
Mats Einarsson (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)
Peter Pedersen (v)