Efter decenniers kamp mot radio- och TV-monopolet införde
den borgerliga regeringen 1993 privat lokalradio för att
främja mångfald och yttrandefrihet. Syftet var att skapa en
radioform fristående från politisk styrning av
programinnehåll och att ge en mångfald aktörer möjlighet att
vitalisera och utveckla radion.
Den fria radion fick sina legala grunder genom lokalradiolagen
(1993:120). Det blev tillåtet att sända privat lokalradio från och med den 1
april 1993. Vid fem auktioner mellan september 1993 och november 1995
har lokalradiotillstånd bjudits ut. Idag finns 85 gällande lokalradiotillstånd.
Den privata lokalradion har blivit en lyssnarmässig succé. Över 2.200.000
människor lyssnar dagligen på privat lokalradio, inte minst andelen unga
lyssnare är stor. På vissa orter är lokalradiolyssnandet större än lyssnandet på
P 1, P 2, P 3 respektive P 4. Siffrorna visar att den privata lokalradion
lyckats
erbjuda koncept som tilltalar och lockar lyssnarna.
En hämndlysten socialdemokrati drev hösten 1994 igenom den s.k.
stopplagen som stoppar fördelningen av lediga frekvenser i etern. Stopplagen
förhindrar och förbjuder att i dagsläget ytterligare 20-30 radiostationer
etableras. Den framstår som högst tveksam vid beaktande av yttrande-
frihetsgrundlagens 3 kap. 2 § andra stycket, som anger att sammanslutningar
skall ha möjlighet att få tillstånd att sända ljudradioprogram i den
utsträckning som tillgängliga radiofrekvenser medger.
Lagrådet ifrågasatte i sitt yttrande om stopplagen var förenlig med 3 kap.
2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Om förslaget genomfördes skulle enligt
Lagrådet lediga radiofrekvenser stå outnyttjade åtminstone under en
övergångstid. Lagrådet anförde att grundlagsbestämmelsen inte bara innebär
att de skall tas i anspråk, utan att de skall tas i anspråk på ett sätt som
leder
till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. När stopplagen vilat
i 12 månader, d.v.s. till den 21 november 1995, lade KU fram ett nytt
betänkande i ärendet, 1995/96:KU16. Riksdagen antog nu lagen som gällde
till utgången av 1995. Moderaterna och folkpartiet reserverade sig mot
förslaget. I betänkande 1995/96:KU19 föreslog KU med hänvisning till sin
initiativrätt att stopplagen skulle fortsätta att gälla under 1996 fram till
utgången av juni månad 1997. Moderaterna och folkpartiet reserverade sig
mot förslaget. 1996/97 utnyttjar KU ånyo sin initiativrätt och lägger fram ett
förslag om fortsatt giltighet av stopplagen till utgången av 1998. Mode-
raterna och folkpartiet reserverade sig mot förslaget. Ett fortsatt stopp av
fördelningen av radiofrekvenser kan enligt reservanterna ses som en
permanentning av den från yttrandefrihetssynpunkt ohållbara situationen. Ju
längre lagen får vara i kraft, desto starkare står den i strid med bestämmel-
serna i 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen som innebär att radiofre-
kvenserna skall tas i anspråk och det på ett sätt som leder till vidaste möjliga
yttrandefrihet och informationsfrihet. Inom ramen för dagens tekniska
begränsningar för etermedierna ska det vara lyssnarna som genom sina val
avgör vilka program som ska ha förutsättningar att distribueras i etern. Det
kan inte vara, och får inte vara politiskt grundat godtycke som avgör vilka
begränsningar som ska göras av radiosändningar.
Utvecklingen inom lokalradion visar att över två miljoner lyssnare tycker
att mångfalden och informationen har förbättrats genom de privata lokal-
radiostationerna. Det finns idag minst 8 lediga frekvenser på FM-bandet.
Härtill kommer att Post- och telestyrelsen arbetar med att ta fram ett 10-20-
tal sändningsmöjligheter för lokalradio på mellanvåg (AM). Dessa
frekvenser bör fördelas ut i enlighet med lokalradiolagen.
Yttrandefriheten och mångfalden inom radioområdet behöver stärkas. Det
kan ske nu genom att stopplagen avskaffas. 20-30 lediga frekvenser för
privat lokalradio kan då fördelas ut.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avskaffar lag om tillfälliga bestämmelser i fråga om
tillstånd att sända lokalradio.
Stockholm den 22 oktober 1998
Per Unckel (m)
Jerry Martinger (m)
Inger René (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Karin Enström (m)
Carl-Erik Skårman (m)
Ola Karlsson (m)
Anders Björck (m)