Enligt regeringsformen är regeringen ansvarig inför
riksdagen. De möjligheter som öppnas i RF 12:5 och i
riksdagsordningen för riksdagens ledamöter att rikta
interpellationer och frågor till ett statsråd angående dennes
tjänsteutövning är ett viktigt inslag i riksdagens
kontrollmakt.
Mot denna bakgrund är det inte en godtagbar ordning att det inte finns
något krav på att statsråden besvarar väckta interpellationer. Det lämnas
utrymme för det enskilda statsrådet att själv avgöra huruvida en
interpellation skall besvaras eller inte. Särskilt mot slutet av ett riksdagsår
förekommer det i oacceptabel omfattning att interpellationer får förfalla
under åberopande av "arbetsanhopning". Det är svårt att helt frigöra sig från
intrycket att det särskilt är sådana interpellationer som kan vara politiskt
besvärande att ta en offentlig debatt om som regeringen låter förfalla.
Regeringsformen slår fast att all makt utgår från folket. Det är ett
anständighetskrav att statsråden respekterar detta, bl.a. genom att besvara
interpellationer från de valda ombuden för Sveriges folk. En annan sak är att
det i undantagsfall kan vara omöjligt att göra det inom stipulerad tid.
Huvudregeln bör vara att alla interpellationer och frågor skall besvaras.
Undantag härifrån skall endast kunna ske om det till exempel av hänsyn till
förhållandet till främmande makt finns synnerliga skäl att inte svara.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
regeringsformen och riksdagsordningen att det blir obligatoriskt för
statsråden att besvara interpellationer som talmannen eller riksdagen har
medgivit får väckas såvitt inte synnerliga skäl föreligger häremot.
Stockholm den 22 oktober 1998
Christel Anderberg (m)
Inger René (m)
Catharina Hagen (m)
Stig Rindborg (m)