Många av Sveriges kommuner består av flera valkretsar.
Mandatfördelningen efter ett val kan ge ett parti
"otillbörligt" bra utdelning om antalet röster fördelat på
samtliga partier fallit på ett visst sätt i en valkrets, medan ett
annat parti kan förlora mycket genom att i båda valkretsarna
ligga precis under för att få ytterligare ett mandat.
Totalsumman "överblivna" eller "bortkastade" röster i
kommunen kan många gånger vara större för det
missgynnade partiet än för det parti som fått den "rätta"
slumpmässiga spridningen av rösterna.
Hade det i kommunerna funnits utjämningsmandat så hade detta inte
kunnat ske. Det totala kommunala valresultatet, dvs ett partis totala antal
röster i en kommun, hade fått genomslag. Ett exempel från årets valrörelse är
en kommun där ett parti som ökade sin röstandel med 1,2 procent fick tre nya
mandat, medan ett parti som ökade sin röstandel med 0,9 procent inte fick
något nytt mandat.
I kommuner med två och fler valkretsar bör därför utjämningsmandat
införas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att införa utjämningsmandat vid
kommunfullmäktigeval.