I årets val var det första gången som personval enligt
riksdagens beslut tillämpades fullt ut i kommunal-,
landstings- och riksdagsval. Diskussionens vågor gick höga
redan före valet, bland annat om det var ett verkligt
personval med tanke på de höga spärrarna. Personvalets
intentioner stärktes inte av Riksskatteverkets information till
väljarna. Den gav intryck av att om man var nöjd med listan
behövde man inte kryssa för någon av kandidaterna.
Det kan inte uteslutas att denna något missvisande information på flera sätt
har inverkat negativt på medborgarnas benägenhet att kryssa för en kandidat.
Förmodligen har detta också bidragit till att en del av de kandidater som stått
högt på listorna förlorat på att så stor andel av väljarna av olika skäl valt
att
inte kryssa för någon. I en del fall torde det bero på att väljarna tyckt att
partiets lista och rangordning varit bra.
När det inte är obligatoriskt att kryssa kan konsekvenserna bli att en
minoritet på
åtta respektive fem procent faktiskt får mer inflytande än en betydligt
större majoritet av partiernas väljare. Detta har kanske inte någon större
betydelse i de fall berört parti besätter många mandat, men det kan få mycket
betydande effekter för små partier med kanske bara ett eller två mandat i den
valda församlingen. I de sistnämnda fallet blir det mycket påtagligt att
personvalsmöjligheten innebär att en minoritet kan få större inflytande än en
majoritet - något som knappast är förenligt med parlamentarismens mera
fundamentala principer i övrigt.
En förestående utvärdering av årets personval måste ta fasta på dessa
förhållanden. Ett sätt att för framtiden lösa bekymret vore att göra det
obligatoriskt att kryssa för en kandidat. Det förefaller dock besvärligt att
kombinera med valhemligheten. Ett annat sätt vore att införa en ruta där man
fick kryssa om man var nöjd med partiets rangordning på listan. Detta kryss
kunde sedan tillgodoräknas de uppsatta kandidaterna med hela eller delar av
poäng. Ett tredje sätt är att faktiskt differentiera personvalsspärren utifrån
partiernas storlek. För ett större parti kan personvalsspärren sänkas, medan
den för ett mindre parti skulle kunna höjas. Systemet innebär dock att man i
förväg inte kan veta hur stor spärren i verkligheten kommer att vara.
Det är angeläget att en utvärdering kommer till stånd och att en sådan
också utmynnar i förslag till justeringar i det system som tillämpats i årets
val. Främst gäller behovet av justering frågan om vilket inflytande
personvalsinslaget ger väljarmajoritet respektive väljarminoritet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av justering av systemet med personvalsinslag.