I och med Sveriges inträde i Europeiska unionen är inte
längre riksdagen det enda organ som beslutar om Sveriges
lagar, eftersom riksdagen inte har annat än att rätta sig efter
de direktiv som fastslås av EU:s ministerråd. För att
motverka detta demokratiska underskott är det nödvändigt
att garantera ett reellt parlamentariskt inflytande inför
ministerrådets sammanträden. Idag är arbetet organiserat så
att riksdagens EU-nämnd sammanträder varje fredag, där
riksdagsledamöter ifrån de olika partierna ges information
ifrån de ministrar eller statssekreterare som skall deltaga i
ministerrådsmöten nästföljande vecka. De ärenden som står
på dagordningen har vid det laget stötts och blötts under lång
tid i Coreper, regeringarnas ständiga
tjäntemannarepresentation. Någon möjlighet att påverka hur
Sverige skall agera i ministerrådet finns inte, inte ens om en
mycket stor majoritet av EU-nämndens ledamöter är eniga.
Ansvarig minister kan i extrema undantag förändra
ståndpunkt efter att ha hört EU-nämnden, men kan lika gärna
strunta i nämndens åsikter.
Att nya lagar stiftas med påverkansmöjlighet endast ifrån det
regeringsbärande partiet (som dessutom bara har ett väljarstöd på 36,4%) är
en svaghet som innebär att en stor del av landets medborgare inte har någon
som helst representation i EU:s faktiska lagstiftande. För att komma till rätta
med detta demokratiska underskott föreslår Miljöpartiet att riksdagspartierna
skall ges inblick i ministerrådets arbete på ett mycket tidigare stadium och
med möjlighet att följa ärendegången i Coreper.
Det är inte heller rimligt att ett utskott (dvs EU-nämnden) handlägger alla
de frågor som behandlas av de olika ministerråden, det är helt enkelt omöjligt
för nämndens ledamöter att vara tillräckligt insatta i den ärendemängd det är
fråga om, i synnerhet som ärendena är av mycket varierande innehåll.
Miljöpartiet föreslår därför att ministerrådets ärenden skall fördelas fack-
mässigt till de ordinarie riksdagsutskotten. Detta skulle också ge utskotten
bättre förutsättningar att synkronisera det interna arbetet i Sverige med de
frågor som står på dagordningen i EU.
Gängse hantering av nya lagförslag i Sverige har tidigare varit att berörda
organisationer givits möjlighet att inkomma med remissvar på de offentliga
utredningar som staten genomfört, och detta innan riksdagens hantering av
nya lagförslag tagit vid. En sådan process ger positiva effekter både i det att
värdefulla synpunkter ifrån berörda kommer riksdagens ledamöter till del,
och i det att människor ges möjlighet till direkt delaktighet i det politiska
arbetet. Ett sådant remissförfarande innebär också att ekonomiskt starka
lobbygrupper inte blir de enda som har möjlighet att påverka besluten. I och
med att ministerrådet tagit över en stor del av den reella lagstiftande makten
har möjligheten för intresseorganisationer etc att påverka besluten minskat
drastiskt. Den svenska regeringens hållning borde vara att beslut i EU inte
skall fattas utan att det föregåtts av en bättre och bredare demokratisk
beslutsprocess än vad som sker idag. En remiss till berörda organisationer
skall genomföras inför varje beslut av betydelse!
Även EU:s kommittéväsende måste genomlysas i betydligt större
utsträckning. De åsikter och hållningar som svenska regeringen, genom olika
representanter, driver där måste spridas och utvecklas i en offentlig
diskussion. Det är inte rimligt att den svenska regeringens, och därmed
Sveriges, hållning hålls hemlig för det stora flertalet. Riksdagen bör därför
uppdra åt regeringen att återkomma med förslag om hur det svenska arbetet i
EU:s kommittéväsende skall öppnas och demokratiseras. EU är som projekt
mycket farligt, och om inte en långtgående demokratisering genomförs
riskerar samarbetet haverera på grund av att medborgare i medlemsländerna
inte har förtroende för de maktstrukturer som byggts upp. Det är därför
nödvändigt att EU demokratiseras och Sverige har en viktig uppgift att
påskynda denna process.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att de ordinarie riksdagsutskotten skall överta EU-
nämndens arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den parlamentariska insynen inför ministerrådsmötena skall
inträda samtidigt som ärendena börjar handläggas i Coreper,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en remiss till berörda organisationer skall genomföras inför
varje beslut av betydelse i EU:s ministerråd,
4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur det
svenska arbetet i EU:s kommittéväsende skall öppnas och demokratiseras.
Stockholm den 18 oktober 1998
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ewa Larsson (mp)
Per Lager (mp)
Thomas Julin (mp)
Mikael Johansson (mp)
Barbro Johansson (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Matz Hammarström (mp)
Gunnar Goude (mp)
Peter Eriksson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Lars Ångström (mp)