Motion till riksdagen
1998/99:K204
av Lars Hjertén (m)

Personval


Den 20 september 1998 var det första gången som personval
tillämpades samtidigt som i val till riksdag, landsting och
kommun. Tidigare har personval tillämpats i valet till EU-
parlamentet 1995 och i vissa kommunval 1994. Ingen
omfattande utvärdering har ännu gjorts av årets val med
hänsyn till inslaget av personval. Vad vi vet är emellertid att
många väljare utnyttjade möjligheten att sätta ett kryss
framför en kandidat, även om antalet personvalda i den
meningen att de blev valda enbart på grund av personvalet är
ganska få.
Det finns ändå vissa förhållanden som redan nu kan diskuteras. Varför
skall t.ex. nedre gränsen för personval i kommun- och landstingsval vara fem
procent medan den är åtta procent i riksdagsval? Man kan också konstatera
att det i valkretsar i storstadsområden har varit  betydligt svårare att samla
de
nödvändiga åtta procenten än i mindre valkretsar utanför storstäderna. En
gräns på fem procent även i riksdagsval bör därför övervägas.
Ett förhållande som starkt försvårar personvalet till riksdagen för
kandidater som är bosatta inom en valkrets är när partier, utöver en lista som
upptar deras namn, går fram med ytterligare en lista med samma namn i
samtliga valkretsar i riket. Om t.ex. partiledaren står som första namn på en
sådan rikslista och övriga personer på platserna därefter inte har någon
förankring utanför den egna valkretsen kan de ändå bli valda eftersom så
många personröstar på förstanamnet. Det händer då att kandidaterna från den
lista som representerar den egna valkretsen ställs utanför riksdagen på grund
av att partiledaren samlat så ojämförligt många personröster.
Eftersom riksdagen saknar bostadsband som krav för valbarhet strider inte
detta mot den nuvarande lagstiftningen men det bör utredas om det  går att
komplettera denna med sådana förändringar att hänsyn kan tas till kandida-
ters bostadsort, när det finns flera listor för samma parti i en valkrets.
En vanlig missuppfattning i årets val var att många inte personröstade, om
de accepterade den turordning som fanns på valsedeln. Detta fick i flera fall
konsekvenser som ingen räknat med och kanske heller inte önskat, nämligen
att första namnet fick för få personröster för att bli vald/återvald. Om vi
skall
ha kvar ett system med personval, vilket jag anser vara önskvärt, bör det vara
obligatoriskt att alla som röstar också röstar  på person. Om man inte utnytt-
jar möjligheten till personval tillfaller rösten i så fall partiet utan hänsyn
till
den inbördes ordningen på valsedeln.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur möjligheten till
personval skall kunna förbättras med utgångspunkt i de erfarenheter som
hittills vunnits i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 15 oktober 1998
Lars Hjertén (m)