Den 20 september 1998 var det första gången som personval tillämpades samtidigt som i val till riksdag, landsting och kommun. Tidigare har personval tillämpats i valet till EU- parlamentet 1995 och i vissa kommunval 1994. Ingen omfattande utvärdering har ännu gjorts av årets val med hänsyn till inslaget av personval. Vad vi vet är emellertid att många väljare utnyttjade möjligheten att sätta ett kryss framför en kandidat, även om antalet personvalda i den meningen att de blev valda enbart på grund av personvalet är ganska få.
Det finns ändå vissa förhållanden som redan nu kan diskuteras. Varför skall t.ex. nedre gränsen för personval i kommun- och landstingsval vara fem procent medan den är åtta procent i riksdagsval? Man kan också konstatera att det i valkretsar i storstadsområden har varit betydligt svårare att samla de nödvändiga åtta procenten än i mindre valkretsar utanför storstäderna. En gräns på fem procent även i riksdagsval bör därför övervägas.
Ett förhållande som starkt försvårar personvalet till riksdagen för kandidater som är bosatta inom en valkrets är när partier, utöver en lista som upptar deras namn, går fram med ytterligare en lista med samma namn i samtliga valkretsar i riket. Om t.ex. partiledaren står som första namn på en sådan rikslista och övriga personer på platserna därefter inte har någon förankring utanför den egna valkretsen kan de ändå bli valda eftersom så många personröstar på förstanamnet. Det händer då att kandidaterna från den lista som representerar den egna valkretsen ställs utanför riksdagen på grund av att partiledaren samlat så ojämförligt många personröster.
Eftersom riksdagen saknar bostadsband som krav för valbarhet strider inte detta mot den nuvarande lagstiftningen men det bör utredas om det går att komplettera denna med sådana förändringar att hänsyn kan tas till kandida- ters bostadsort, när det finns flera listor för samma parti i en valkrets.
En vanlig missuppfattning i årets val var att många inte personröstade, om de accepterade den turordning som fanns på valsedeln. Detta fick i flera fall konsekvenser som ingen räknat med och kanske heller inte önskat, nämligen att första namnet fick för få personröster för att bli vald/återvald. Om vi skall ha kvar ett system med personval, vilket jag anser vara önskvärt, bör det vara obligatoriskt att alla som röstar också röstar på person. Om man inte utnytt- jar möjligheten till personval tillfaller rösten i så fall partiet utan hänsyn till den inbördes ordningen på valsedeln.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur möjligheten till personval skall kunna förbättras med utgångspunkt i de erfarenheter som hittills vunnits i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 15 oktober 1998
Lars Hjertén (m)