Sedan 1994 gäller fyraårig mandatperiod för val till riksdag,
kommuner och landsting. I 1998 års val var en stor del av de
röstberättigade förstagångsväljare, ca 400 000, ungdomar
mellan 18 och 22 år. I samband med valrörelsen och otaliga
besök i gymnasieskolornas årskurs 3 visade det sig att ett
ganska stort antal av eleverna inte var röstberättigade på
grund av att de var födda på fel sida av valdagen. Alla som
fyller 18 år under valåret, men efter valdagen, ställs utanför
rätten att rösta och får vänta i ytterligare fyra år på att få
utnyttja sin rösträtt. Det måste kännas otillfredsställande och
upplevas som ett utanförskap. Detta bör ändras så att man
har rösträtt det år man fyller 18 år, oavsett om man fyller år
efter valdagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla som
fyller 18 år det år som allmänna val hålls skall ges rösträtt.