med anledning av prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m.

I regeringens proposition Staten och trossamfunden -
begravningsverksamheten, kulturminnena, personalen,
avgiftsbetalningen, m.m., 1998/99:38, behandlas
begravningsverksamheten och i samband därmed frågan om
hur kostnader för transporter av den avlidne skall finansieras
genom begravningsavgiften.

De transporter som förekommer, och som är relevanta i detta sam-
manhang, är transporten av stoftet från bårhus till bisättningslokal, vidare
till
kyrka eller annan ceremonilokal, därifrån till kremering eller gravsättning.
Efter jordbegravning skall kista till jordgrav, efter kremering skall urna i
jord
eller till kolumbarium, alternativt skall askan strös för vinden eller grävas
ned i minneslund.

Förslaget om finansiering av transporter genom begravningsavgiften
omfattar endast en del av transporterna, vilket innebär att huvudmannen,
församlingen, skall överta ansvaret för transporten som sker efter det att
stoftet kommit till bisättningslokal. Det skulle innebära en bruten transport-
kedja med organisatoriska störningar som följd för anhöriga och ansvariga
aktörer som alla medverkar i den känsliga kedjan från bårhus till grav.

En absolut majoritet av begravningsceremonierna sker dock i lokal som
ligger i anslutning till grav eller krematorium. I dessa fall skulle utökningen
av begreppet "begravningsverksamhet" inte få någon effekt (såvida inte
bärare vid gravsättning också definieras in i begreppet transport, något som
propositionen dock inte ger vägledning om).

 Att, i det mindre antal fall propositionen avser, transportera en avliden
från dödsfallsplats (bårhus) till ceremonilokal och vidare till grav eller
krematorium är oftast en obruten transportkedja. Begravningsbilen väntar
alltså utanför ceremonilokalen eftersom begravningsbyråns representant dels
har haft med sig kistan och blommor, dels arrangerar och övervakar
begravningen och slutligen skall ta med kistan till grav för att slutligen köra
bilen åter till byrån.

Regeringen konstaterar själv i propositionen att det i detalj inte är möjligt
att precisera alla förutsättningar som skall ingå i begravningsavgiften.
Genom att huvudmannen skall upphandla dessa transporter eller utföra dem i
egen regi minskar den enskildes inflytande över hur dessa transporter
organiseras och utförs i praktiken. Denna fråga rymmer flera etiska  och för
den enskilde mycket känsliga aspekter. Vi anser därför att frågan om
transporter måste beredas ytterligare.

Åtskilliga remissinstanser har också ifrågasatt förslaget, bland dessa
Sveriges Begravningsbyråers Förbund och Sveriges Kyrkogårds- och Krema-
torieförbund som har att i alla delar praktiskt handha de viktiga uppgifter
inom vilka dessa transportfrågor ingår.

Enligt vår uppfattning bör frågan därför bli föremål för fortsatt utredande.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fortsatt utredning.

Stockholm den 22 januari 1999

Kenth Skårvik (fp)

Inga Berggren (m)

Holger Gustafsson (kd)

Marianne Andersson (c)

Ola Karlsson (m)

Inger Strömbom (kd)

Kerstin Heinemann (fp)