År 1988 ändrades häkteslagstiftningen efter internationell
kritik, en ändring som bland annat innebar att tidsfristerna
för inställelse till häktningsförhandling för brottsmisstänkta
avsevärt kortades ner. Som ett led i anpassningen till
ändringarna infördes något som kallas jourhäktningar under
helgerna. Detta innebär att åklagare, domstolar, advokater
med flera har jour för att kunna hålla häktningsförhandlingar
under helgerna. Då underlaget vad gäller
häktningsförhandlingar inte varit tillräckligt stort inom alla
tingsrätterna genomförde Domstolsverket gemensam
helgberedskap för vissa tingsrätter. I t.ex. nordvästra Skåne
har sålunda tingsrätterna i Helsingborg, Ängelholm, Klippan
och Landskrona gemensam beredskap under helgerna.
För kriminalvårdens, och i viss mån polisens, räkning innebar lag-
ändringen ökade kostnader och större svårigheter att planera sin verksamhet.
Detta är särskilt kännbart under vardagar. Då existerar ingen samordning i
likhet med den på helgerna. De olika häktningsförhandlingarna lottas då på
olika rotlar inom tingsrätterna. Konsekvenserna för kriminalvården kan då
bli att man åläggs att inställa flera misstänkta vid samma tidpunkt på olika
rotlar och tingsrätter med mycket kort varsel. Detta ställer krav på mycket
stora personalresurser för kriminalvården.
Vissa större tingsrätter som t.ex. Malmö har löst häktningsfrågan genom
att hålla dem på häktet i Malmö i speciell tingssal i anslutning till häktet med
en häktningsdomare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utöka häktningsberedskapen till att omfatta veckans alla dagar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att häktningsförhandlingarna förläggs till häktesorten.