med anledning av skr. 1998/99:25 Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten
Inledning
Vänsterpartiet instämmer i stora delar i regeringens
bedömning som redovisas i skrivelsen Lägesrapport i fråga
om den ekonomiska brottsligheten, men vi har några kritiska
synpunkter.
Det handlar om synen på miljöbrottsbekämpningen, den internationella
ekonomiska brottsligheten dvs maffians verksamhet och några synpunkter på
antalet balanserade ekobrottsärenden. Dessutom delar vi inte regeringens syn
på skattemyndighetens behov av medel för bekämpning av skattebrott och
ekobrott. Vidare anser Vänsterpartiet att skattemyndighetens revisorer bör ha
rätt att utföra legitimationskontroll vid revisioner och andra kontroller.
Miljöbrott
Hanteringen av miljöbrott har hittills varit minst sagt
undermålig och ett samlat och genomgripande grepp är
därför välkommet. Det har förekommit allvarliga brister i
alla led vid hanteringen av miljöbrott. Endast ett litet antal
miljöbrott har anmälts, många ärenden har avskrivits av polis
och åklagare. Ett fåtal fall har resulterat i fällande domar,
trots att uppenbara miljöbrott har begåtts, och de straff som
utdömts har enligt vår mening dessutom varit mycket milda.
De intentioner och visioner som regeringen redovisar i denna skrivelse är
relativt heltäckande och framåtsyftande. Vänsterpartiet delar i stora delar
regeringens synpunkter och avvaktar med spänning Riksåklagarens
kommande miljöbrottsutredning. Utredningens förslag kommer, tillsammans
med den nya miljöbalken, som träder i kraft 1 januari 1999, att skapa
möjligheter att hantera miljöbrott på ett relevant sätt.
Vi vill dock kommentera två saker som rör miljöbrotten. Det första är att
en mer aktiv bekämpning av miljöbrotten kommer att medföra en ökad
arbetsbelastning för polis, åklagare och kommunala tillsynsmyndigheter,
vilket inte regeringen kommenterar. Det kan lösas antingen genom att mer
resurser tillförs eller genom en omfördelning av befintliga resurser - vilket i
praktiken innebär en neddragning av annan verksamhet. Vänsterpartiet anser
att en framtida resursförstärkning behövs för att ge möjlighet till en effektiv
bekämpning av miljöbrotten. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att det inom landets sju åklagarmyndigheter och i
varje polisdistrikt ska finnas specifika tjänster och/eller miljöbrottsenheter
med ett uttalat och tydligt ansvar för miljöbrott. Detta påpekande grundas på
erfarenheter från kommuner där det nu pågår arbete med att samordna och
organisera miljöbrottshanteringen mellan polis, åklagare och kommunala/
regionala tillsynsmyndigheter. Detsamma gäller Ekobrottsmyndigheten, där
en speciell miljöbrottsenhet med hög kompetens inom området ska bildas.
Den ska kunna verka både på nationell och internationell basis. Ekobrotts-
myndigheten måste ges befogenheter och möjligheter för att kunna agera
kraftfullt på den internationella arenan. Behovet av sådana organisatoriska
förändringar framstår tydligt. Även detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.
Den internationella
ekonomiska brottsligheten
I skrivelsen anges att i syfte att fördjupa och utveckla
regeringens ekobrottsstrategi inom det internationella
området har internationella ekobrottsgruppen företagit en
kartläggning och genomlysning av denna. Den visar bl a på
ökande internationalisering, ökande inslag av datorisering
och ökat inslag av organiserad brottslighet. Läget och
utvecklingen i fråga om den internationella ekobrottsligheten
följer dessa mönster i de flesta länder, även i Sverige.
Regeringen menar dock att den svenska ekobrottsligheten
inte i samma grad som i många andra länder har ett nära
samband med grov organiserad brottslighet av mer eller
mindre maffiabetonat slag. Det är naturligtvis svårt att göra
denna typ av bedömningar och Vänsterpartiet kan hålla med
om att vi ännu inte i lika stor utsträckning har samma
koppling till maffialiknande organisationer som man har i
vissa öststater. Det har dock på senare tid förekommit
händelser som tyder på att vi i Sverige i allt större
utsträckning drabbats av just en sådan utveckling. Vi har
också noterat att den brottsbekämpande myndigheten inte ser
denna utveckling lika klart. Regeringen anför att det finns
"en beaktansvärd risk" att också Sverige "kan komma att
beröras" av en sådan ökning. Vi delar alltså inte den
bedömningen. Som vi redovisat ovan är det tvärt om så att vi
i Sverige redan nu har problem med stora inslag av grov
organiserad brottslighet av maffiabetonat slag. Denna
maffiaverksamhet, inte minst från Östeuropa, opererar aktivt
i Sverige idag. Det är utifrån dessa fakta Sveriges
brottsbekämpande strategi måste formas. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Balanserna
Under rubriken "Uppdrag att minska balanserade
ekobrottsärenden" redovisas att balanserna minskat från
drygt 10 000 till omkring 5 550 i juni 1998. Inte med ett ord
kommenteras det faktum att balanserna till största delen
minskat till följd av rena avskrivningar av ärenden. Detta
utgör en brist i skrivelsen eftersom det visar att många fall
bara avskrivits och aldrig blivit föremål för någon egentlig
utredning. Detta förhållande är mycket otillfredsställande
och borde vara föremål för noggrannare analys för att kunna
undvikas i framtiden.
Skattmyndigheternas
ekobrottsarbete
Den viktigaste myndigheten i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten är trots allt skattemyndigheten. Genom aktiv
granskning och kontroll kan skattemyndigheten på ett tidigt
stadium slå larm och vidta åtgärder som har preventiv effekt.
I ett läge där man skär ner på denna myndighet minskar
kontrollen och granskningen och det ges ökat utrymme för
ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Detta
medför i många fall en osund konkurrens som drabbar alla
de näringsidkare som följer lagar och förordningar. Detta i
sin tur leder till konkurser och ökade kostnader för samhället
i form av mindre skatteintäkter och minskad effektivitet på
marknaden.
De extra resurser som regering och riksdag tillförde skatteförvaltningen
med början budgetåret 1993/94 med syfte att effektivisera skattekontrollen
och indrivningen gav inte önskad effekt. När myndigheten samtidigt åsattes
ett sparkrav genom en sänkning av det ordinarie anslaget medförde detta ett
stort anslagssparande i syfte att klara dessa besparingar. Vänsterpartiet har
vid ett flertal tillfällen påpekat detta och menat att skattemyndigheten måste
kunna planera sin verksamhet med tillräckliga ordinarie anslag, annars
minskar effektiviteten i takt med osäkerheten.
Det är också märkligt att man minskar anslagen till skattemyndigheten när
man vet att varje satsad krona ger flera kronor tillbaka till statskassan. Detta
faktum förnekas inte någonstans av regeringen.
Samma resonemang som ovan kan föras när det gäller den indrivande
myndigheten, kronofogdemyndigheten. Vänsterpartiet anser därför att ökade
anslag till dessa båda myndigheter är nödvändigt om man ska bekämpa den
ekonomiska brottsligheten och det, återigen, ökade skatteundandragandet.
Legitimationskontroll
Vänsterpartiet har vid flera tidigare tillfällen krävt att
skattemyndighetens revisorer ska få rätt att utföra
legitimationskontroll vid revisioner och andra kontroller hos
arbetsgivare. Speciellt verksamt skulle det vara inom bygg-
och restaurangbranscherna. Om man vid en sådan kontroll på
en restaurang kan konstatera att det finns avvikelser mellan
arbetande personal och de aktuella arbetsgivaruppgifterna
skulle man helt enkelt omedelbart dra in restaurangens
tillstånd att servera alkohol. Ett sådant förfarande skulle vara
mycket effektivt. Vänsterpartiet konstaterar att det finns stöd
för åtgärder av detta slag. För inte så länge sedan införde
Stockholms Byggmästarförening krav på att deras
medlemmar skulle kräva att deras anställda skulle bära
synlig legitimation. Med tanke på att den organiserade
brottsligheten delvis bedrivs med vissa restauranger som bas
så vore det ett effektivt medel i kampen mot den
organiserade brottsligheten. Det är därför märkligt att
regeringen hittills avvisat detta förslag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resursförstärkning till åklagarmyndigheterna, polisdistrikten och
de kommunala tillsynsmyndigheterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om specifika miljöbrottsenheter inom åklagarmyndigheterna,
polisdistrikten och Ekobrottsmyndigheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den internationella ekonomiska brottsligheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslag till skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattemyndighetens revisorers möjligheter att utföra
legitimationskontroll vid revisioner och andra kontroller.
Stockholm den 16 november 1998
Per Rosengren (v)
Alice Åström (v)
Jonas Ringqvist (v)
Karin Svensson Smith (v)
Claes Stockhaus (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)