Den tvärpolitiska barngruppen har tidigare motionerat för att
situationen skulle förbättras för de barn vars föräldrar sitter
på anstalt. På regeringens uppdrag genomför för närvarande
Kriminalvårdsstyrelsen och Socialstyrelsen en gemensam
översyn av levnadsförhållandena för barn vilkas föräldrar är
intagna i kriminalvårdsanstalt eller häkte. En komplettering
av uppdraget har också skett då översynen nu också ska
omfatta familjehemmens roll när det gäller att underlätta och
förbättra barnets kontakt med en förälder som är
frihetsberövad. Uppdraget ska redovisas senast den 1
december 1998.
Mer än hälften av dem som sitter på anstalt runt om i landet är föräldrar.
Deras barn har precis som alla andra barn behov av sina föräldrar. Föräldrar-
nas straff drabbar också barnen, trots att de ingenting gjort.
Birgit Altahr-Cederberg och Helena Bering, båda legitimerade psykologer,
har undersökt situationen för barn till fängelseintagna föräldrar. Resultatet
från undersökningen visar att de grundläggande rättigheterna enligt barnkon-
ventionens intentioner inte uppfylls. I princip skulle man enligt de nu
gällande författningarna på området (Lag om kriminalvård i anstalt och
Kriminalvårdsverkets författningssamling) kunna göra åtskilligt.
Barn på anstalt
Både små barn 0-3 år och lite äldre förskolebarn skulle
kunna vistas tillsammans med sina föräldrar på anstalten
förutsatt att fängelsemiljön anpassas bättre efter barns behov.
Små barn måste få möjlighet att bo tillsammans med sina
föräldrar och inte behöva resa långt för att träffa mamma
eller pappa under några få timmar. Dessutom saknas idag
föreskrifter om barns besök i fängelse. Detta leder till att
barnen nu ofta låses in med besökande förälder och intagen
under några timmar. Under dessa timmar ska föräldrarna
umgås och barnen är hela tiden hänvisade till att vara med
även om föräldrarna har sexuellt umgänge. Det skulle inte
accepteras i något annat sammanhang.
Om den intagne besöks på sin vårdavdelning kan barnet hänvisas till
övriga intagna och befintlig personal medan föräldrarna låser in sig i cellen.
Det behövs särskilda bestämmelser för utformning av hur barns besök ska gå
till beträffande besöksrum, dess inredning och storlek, tid för besök,
särskilda utrymmen för barn och föräldrar och särskilt utbildad personal vid
bevakade besök. En grundläggande förutsättning är att fängelserna görs helt
drogfria. Detta är livsviktigt för barnen men också för föräldrarna. Det har
visat sig att en person som för första gången är intagen på anstalt inte sällan
börjar sitt drogmissbruk där. I betänkande 1997/98:JuU19 bifölls delvis
tvärpolitiska barngruppens förslag vad gäller drogfrihet på anstalterna. I
betänkandet sägs att regeringen bör ges i uppdrag att skynda på det arbete
som pågår. Barngruppen vill i denna motion återigen påpeka vikten av
drogfria kriminalvårdsanstalter. Drogfrihet måste uppnås.
Anställda psykologer
Det är också nödvändigt att föräldrar och barn får stöd och
hjälp såväl under fängelsetiden som efter frigivningen.
Hinseberg, som är riksanstalt för kvinnor, saknar till exempel
möjligheter att ge mödrarna den psykologiska hjälp de
behöver för att uthärda långa fängelsevistelser och samtidigt
kunna fungera som bra föräldrar. Anstalten saknar en fast
anställd psykolog som kan stödja de intagna och ge
handledning till personalen. De psykiskt påfrestande
villkoren utan möjlighet till hjälp leder till att barnen tar stor
skada.
Alla barn genomgår vissa faser i sin utveckling. I en del faser är de mer
känsliga än i andra. Barn mellan 4 och 5 år går igenom den viktiga identi-
fikationsprocessen då pojkarna identifierar sig med pappa och flickorna med
mamma. När pappan plötsligt försvinner kanske under brutala former blir
denna upplevelse mycket traumatisk för en liten pojke. Följden blir inte
sällan svårt utagerande, destruktivitet och aggressivitet som ofta går ut över
mamman. Flickorna i sin tur får ofta ett depressivt beteende. De
känslomässiga skador dessa barn får kan bli bestående. I många fall är det
morgondagens "värstingar" som ropar på hjälp men inte får någon.
Medverkan vid beslut
Barnpsykologisk expertis måste få medverka då
socialförvaltningen fattar beslut om barnens behandling när
deras förälder tas in på anstalt. Idag fattar socialsekreteraren
oftast beslut om fosterhemsplacering utan hörande av
barnpsykologisk expertis med kunskaper om barnets behov
och utveckling. Vid anstaltsplacering bör hänsyn tas till hur
viktigt det är att vidmakthålla eller bygga upp kontakten med
familjen, övervakaren, arbetskamraterna och andra
resurspersoner i barnens släkt eller omedelbara närhet.
Föräldragruppverksamhet
Barn behöver båda föräldrarna. Pappor och mammor är
viktiga för sina barn oavsett var de befinner sig. Kontakten
måste därför kunna byggas upp och upprätthållas även under
en fängelsetid. Detta uppmärksammades på
Mariefredsanstalten där Rädda Barnen våren 1995 ordnade
en pappagrupp. Initiativet togs av de intagna som skrev och
bad om hjälp att starta en sådan grupp. Gruppen möttes tio
gånger och två stödpersoner från Rädda Barnen deltog. En
fråga som ständigt kom upp var "Kan man vara viktig för
sina barn fast man sitter på kåken?" Att samtala i en grupp
upplevdes som oerhört värdefullt. Frågor som: Hur undviker
jag att min son blir kriminell? Hur påverkas barnen av att
växa upp utan en kontinuerlig kontakt med sina fäder? Hur
bygger man upp kontakten med ett barn som fötts under
fängelsetiden? behöver ventileras och bearbetas. En
permanent föräldragruppverksamhet bör finnas på alla
anstalter.
Föräldrar och barn
Barn behöver sina föräldrar men föräldrar behöver också
sina barn. Barnen betyder mycket för föräldrars
rehabilitering. Barn och förälder kan tillsammans skapa goda
förutsättningar för en normal livssituation. För samhället är
det en god investering att satsa på familjen, inte splittra den.
I nedskärningstider är det viktigt att se över anstaltsvården.
Många åtgärder kan vidtas om bara förståelse skapas för de
berörda och vad som kan åstadkommas. Kan vi skapa en
bättre situation för de intagna och deras barn har vi kommit
långt. Kan vi dessutom se till att det stöd som ges också
fortsätter efter frigivningen har vi kommit betydligt längre.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till plan för ombyggnad av
anstalter i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fängelserna för både barns och föräldrars bästa görs helt
drogfria,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barnpsykologisk expertis bör finnas tillgänglig på anstalter där
barn vistas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barnpsykologisk expertis får medverka då socialförvaltningen
fattar beslut om barnens behandling när en förälder tas in på anstalt,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid anstaltsplacering hänsyn tas till vikten av att vidmakthålla
eller bygga upp kontakten med familjen, övervakaren, arbetskamraterna och
andra resurspersoner,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att föräldrar och barn får stöd och hjälp efter frigivandet så att
förutsättningar för en normal livssituation kan skapas.1
Stockholm den 22 oktober 1998
Inger Davidson (kd)
Torgny Danielsson (s)
Birgitta Carlsson (c)
Johan Pehrson (fp)
Ewa Larsson (mp)
Liselotte Wågö (m)
Eva Zetterberg (v)