Indragningar av resurser till polisverksamheten påverkar medborgarna på ett negativt sätt.
I glesbygd blir det väldigt långt mellan bemannade polisstationer, samtidigt som våldet och brottsligheten ökar i samhället. Allt färre poliser syns på gator och torg. Polisstationer tvingas stänga och även i en del större samhällen finns ingen nattpersonal vid polisstationerna. Många ärenden måste avskrivas på grund av för lite personal inom polisväsendet.
Allmänheten är orolig!
Eftersom polisen inte har de resurser som behövs, för att ge medborgarna den trygghet de har rätt att kräva, föreslår vi att ett försök till samordning mellan Räddningstjänst och polisen utreds. Hur stor del av den polisiära verksamheten som ska omfattas får utredas.
Samordningen kan ske genom att kommunen tar över ansvaret för t.ex närpolisen. Staten för över de pengar som närpolisen kostar till kommunens budget. Kommunen tar det samlade ansvaret för den fysiska miljön, som i hög grad påverkar sociala förhållanden i samhället.
En samordning sparar pengar till personella förstärkningar och både Räddningstjänstens och polisens resurser kan utnyttjas bättre.
Försöket bör genomföras i minst fem olika kommuner. Kommunerna bör dessutom ha olika samhällsstrukturer - glesbygd, mindre tätort, norra och södra Sverige. Försöket ska ske på frivillighetens bas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordna räddningstjänst och närpolis.
2.
Stockholm den 27 oktober 1998
Birgitta Sellén (c) Sven Bergström (c)