Stora nedskärningar av materielanskaffningar hotar den svenska
försvarsindustrin och därmed en av hörnpelarna för vår säkerhetspolitik.
Uteblivna eller neddragna utvecklingsprojekt från det svenska försvaret
riskerar att göra det omöjligt för svensk försvarsindustri att delta i
europeiska samarbetsprojekt. Materielanskaffning och utvecklingsprojekt
måste därför prioriteras inom försvarsanslaget.
Sverige har idag en stark och tekniskt avancerad försvarsindustri med bred
kompetens. Det kommer att finnas ett stort behov av samarbete och
omstruktureringar av försvarsindustrin i hela Europa. Ska svensk
försvarsindustri kunna ta aktiv del av, och bli en intressant partner i, ett
sådant samarbete fordras svenska utvecklingsprojekt, materielbeställningar
samt goda möjligheter till export och politiskt stöd för detta.
Säkerhetspolitiken bygger på en stark försvars-
industri
En av hörnpelarna i den svenska försvars- och säkerhetspolitiken har
varit tillgången till en stark inhemsk försvarsindustri. Det har varit
självklart att vi, med erfarenhet av vad som hände våra grannländer
under andra världskriget, skall ha ett starkt försvar. Lika viktigt har varit
materiel anpassad efter svenska förhållanden. Före och under andra
världskriget lärde vi oss läxan hur svårt det är att i en krissituation köpa
material utifrån. Det är lätt att tvingas till eftergifter om
försvarsförmågan är dålig.
En väsentlig del i den nuvarande försvarspolitiken är möjligheten till
återtagning av förband och materiel. Tanken är att det kommer att vara lång
tid mellan indikationerna på tänkbara kriser och krisen i sig. Det skall ge
försvaret god tid att återta god stridsduglighet och att komplettera med
materiel innan krisen kommer. För att detta skall bli trovärdigt fordras att det
finns en inhemsk försvarsindustri med möjlighet att på relativt kort varsel
bygga upp produktionskapacitet och leverera viktiga produkter.
Svensk försvarsindustri har hög kompetens
Den svenska försvarsindustrin har en mycket hög teknisk kompetens.
Inom en rad teknikområden representerar svensk försvarsindustri
mycket avancerad industriell kompetens. Stridsflygplanet JAS, missil-
och artillerikunnande inom Bofors, stridsfordonskompetens inom
Hägglunds, fartygsbyggande inom Kockums samt elektronikkompetens
inom Ericsson och Celsius är några av exemplen. Detta har skapat
spinoff-effekter för annan industri. Kemi, mekanik, elektronik och
radioteknik är alla områden som utvecklats med stor hjälp av
försvarsindustriella satsningar. Mobiltelefoni, läkemedelssubstanser,
tandimplantat och projektering av etanolfabriker är några exempel på
produkter och tjänster med stort innehåll av från början försvarsrelaterad
teknik.
Framtiden kräver samarbete
För att behålla en fortsatt stark svensk försvarsindustri måste
förutsättningar för samverkan med europeisk och amerikansk
försvarsindustri prioriteras.
Det finns redan idag ett antal intressanta samarbetsprojekt mellan svensk
och annan europeisk försvarsindustri. Bofors och franska Giat samarbetar om
Bonus-systemet, en målsökande pansarbekämpande stridsdel. JAS delägs nu
av British Aerospace. Kockums samarbetar med Norge och Danmark om nya
generationens ubåtar och även med Australien om ubåtsteknik. Taurus, en
målsökande kryssningsmissil, är ett projektet mellan tyska Dasa och Bofors
missiles, är ytterligare ett exempel som visar att svensk försvarsindustri har
kompetens som är intressant för övrig europeisk industri.
Det kommer heller inte att vara möjligt att för enbart det svenska
försvarets behov av små serier slå ut utvecklingskostnaderna och nå rimliga
priser. Det innebär att möjligheterna att ta fram nya system begränsas och att
behovet av samarbete ökar dramatiskt.
Förutsättningar för samarbete
Ett antal förutsättningar krävs för att samarbete med andra länders
försvarsindustri skall bli framgångsrikt. Svensk industri måste tillföra
samarbetet viktig kompetens. För det fordras fortsatta
utvecklingssatsningar samt att kompetensområden inte prioriteras bort.
Vidare behövs likartade exportregler. Försvarsmaktens förslag till
neddragningar av materielanskaffningar och utvecklingsprojekt hotar
utvecklingsförmågan för industrin. Därmed hotas ocskå svenskt
deltagande i olika samarbetsprojekt.
Besparingar hotar kompetensområden
Försvarsmaktens förslag till besparingar riskerar att leda till att viktiga
kompetensområden helt försvinner. Kompetensen för att utveckla
artillerisystem avvecklas. Utvecklingen av stridsdelar till pansarvärn
riskeras. Utvecklingen av sjöminor hotas. Telekrigsutvecklingen riskeras
och även kompetensen på missilområdet riskerar att gå ner till kritiska
nivåer. Risken är att svensk industri reduceras till underhållsverkstäder
medan ny materiel måste köpas utifrån. Det vore förödande att, när vi nu
ser möjligheterna till utvidgat samarbete med europeisk industri, ta bort
möjligheterna för svensk industri att delta.
Export nödvändig
För att bevara och utveckla kompetensen krävs en kontinuerlig
verksamhet. Det är därför nödvändigt att driva och betala utveckling
även under de perioder svenska försvaret inte gör anskaffningar.
Exporten kommer med minskande svenska beställningar att vara helt
avgörande för möjligheten att upprätthålla kompetensen inom
försvarsindustrins olika delar. Det kräver samsyn mellan länderna vad
gäller tillåtna exportområden. Svenskt deltagande i samarbetsprojekt
kommer inte att vara intressant om det innebär att viktiga
exportmarknader inte blir tillgängliga.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna vikten av att beställningar
och utvecklingsprojekt ges till den svenska försvarsindustrin.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en stark svensk försvarsindustri och beställningar till
denna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av försvarindustriellt samarbete i Europa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av harmonisering av regelverk för export,1