Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning har skapat
helt nya säkerhetspolitiska villkor för Europas länder. Mot
denna bakgrund har de flesta länderna ändrat sin
säkerhetspolitik och förnyar nu sina försvarskoncept. Ett
väsentligt inslag i denna förnyelse är en orientering mot
internationellt samarbete och en betoning av civil beredskap
och krishantering.
Även den svenska riksdagen har tagit beslut i syfte att förnya det svenska
säkerhetskonceptet. Häri har ingått en ändrad inriktning av det civila
försvaret mot dagens hot och risker. På så sätt utvecklas nu den svenska
civila beredskapen i linje med andra jämförbara länders.
Totalförsvarsbeslutet, i två etapper 1995 och 1996, slog fast att myn-
digheterna i sin beredskapsplanering nu skall utgå ifrån en helhetssyn. Som
en konsekvens av denna syn följde nya uppgifter till totalförsvaret. Det civila
försvaret fick tre uppgifter:
1. värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa
de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga
vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,
2. kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära
insatser,
3. stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar på
samhället i fred.
De av riksdagen beslutade målen för funktionerna inom det civila försvaret
har uttryckts som att verksamheten skall bedrivas så att dels en viss förmåga
kan säkerställas under höjd beredskap, dels att de resurser och den beredskap
som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
I den nu föreliggande budgetpropositionen har regeringen emellertid for-
mulerat det civila försvarets mål på ett sätt som skapar oklarhet och kan för-
svåra tillämpningen av en helhetssyn. Den andra och tredje huvuduppgiften
förs in under en rubrik som enbart tar sikte på alternativ resursanvändning
(sid 11). Vidare anges endast ett mål för resp. funktion, nämligen förmågan
vid höjd beredskap (sid 43 m fl). Detta är en förändring i förhållande till
tidigare målformulering. Det kan vara värt att notera att Försvarsmaktens
uppgifter dock fortfarande är formulerade på det ursprungliga sättet, vilket
medger en helhetssyn i planering och resursanvändning.
Med den förändrade målformuleringen för funktionerna inom civilt försvar
skapas intrycket att regeringen nu tagit ett steg tillbaka i det förnyelsearbete
som riksdagen beslutat. Det är därför viktigt att slå fast den helhetssyn som
bör läggas även på det civila försvarets uppgifter. Målen för funktionerna bör
formuleras om så att de fortsättningsvis på ett tydligare sätt kan kopplas till
alla de tre uppgifter som riksdagen beslutat. Detta bör uttryckas som att
målen för resp funktion skall vara att säkerställa en förmåga inte enbart vid
höjd beredskap utan även så att förmågan skall avse stödet vid svåra
påfrestningar i fred resp en förmåga att medverka vid internationella freds-
främjande och humanitära insatser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om helhetssyn på det civila försvarets tre
uppgifter,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
tydligare mål för funktionerna inom det civila försvaret i
enlighet med vad som anförts i motionen.