Ansvar för styrning,
planering och samordning
vid kriser och olyckor i det
civila samhället
Under de senaste åren har några särskilt allvarliga situationer
uppstått som dessbättre inte fått några stora konsekvenser för
befolkningen. Som exempel kan nämnas tågolyckor,
översvämningar och snökaos med elavbrott och svåra
trafikstörningar som följd.
Vid samtliga tillfällen har ett antal olika myndigheter blivit berörda. Tack
vare skickligt ledarskap har samordning av resurser kunnat genomföras.
Räddningstjänsten, polisen, Banverket, kommunen m.fl. har agerat utifrån
sina planeringar och reglementen.
I de flesta fall löser var och en sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt
men bristerna i styrning framkommer tydligt när en olycka drabbar olika
samhällsfunktioner och berör flera myndigheter.
Detta förhållande har tidigare uppmärksammats och i försvarsutskottets
betänkande 1996/97:FöU5, poängteras att "regeringen bör emellertid med
förtur se över dessa frågor och återkomma till riksdagen med förslag till
erforderliga författningsändringar".
I rapporten, Arbetsgruppen Ledningskedjan, konstateras att "de
sektorsansvariga myndigheterna saknar ofta befogenheter att besluta i
sektorsgemensamma eller sektorsövergripande frågor. Dessutom saknas i
flera fall författningsstöd för att prioritera resurser mellan olika sektorer."
Arbetsgruppens slutsats är att en sektorsvis genomgång av författnings-
regleringen bör ske.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den med
förtur vidtar erforderliga åtgärder för att författningsmässigt reglera
ansvarsförhållanden avseende styrning, planering och samordning vid kriser
och olyckor i det civila samhället vilka berör flera myndigheter, organ och en
eller flera kommuner i enlighet med vad i motionen anförts.