Med de nya kommunikationssätt som uppstår ställts vi också
inför nya frågor som behöver analyseras och lösas. Det
behövs en ökad insikt i och en ökad kritiskt värderande
hållning till den nya mediemiljön som växt fram, inklusive
IT. Men ansvarsfördelningen i fråga om till exempel
eventuell desinformation på Internet är inte helt klar. Vem
som i olika delar står för ansvaret beror i första hand på om
man vill definiera det som en civil eller militär verksamhet.
En sådan indelning är emellertid av flera orsaker långt ifrån
självklar. Det moderna IT-samhället och särskilt Internet
medför en nödvändig omdefiniering av vad som utgör
gränsen för en stat. Vad som tidigare var enbart en fysisk
gräns handlar nu lika mycket om ett logiskt rum - Internet
känner som bekant inga gränser - och här finns det inga
fysiska strukturer att kontrollera eller någon infrastruktur att
dominera.
Kopplat till en strukturförändring hör också vilka aktörer som kan tänkas
utgöra ett hot. Den traditionella bilden av stater som staters fiende behöver
nödvändigtvis inte gälla längre; det kan lika gärna vara enskilda företag eller
individer som på något sätt angriper eller stör ett lands informationsstruktur.
I den meningen kan man faktiskt påstå att en enskild invidid genom Internet
kan åstadkomma lika mycket skada som en hel stat.
Försvarsmakten brukar definiera informationskrigföring som "en verk-
samhet för att utnyttja, förvanska eller fördröja motståndarens information
samt att skydda vår information från utnyttjande, förvanskning och för-
dröjning". Ett nytt inslag är metoden att e-mailbomba adresser för att på så
sätt kunna slå ut Internet som en kommunikationsväg.
Styrelsen för psykologiskt försvar har det övergripande ansvaret för
informationsberedskapen på detta område i landet. Här ska man i samverkan
med andra myndigheter samla den kompetens som samhället behöver för att
finna eventuella mönster och tendenser i den nya mediemiljön och då
speciellt Internet. Men det är viktigt att understryka att det i
regeringsformen
2 § tydligt anges att det ska råda en vidsträckt yttrande- och informations-
frihet under såväl ostörda som störda samhällsförhållanden - alltså även när
landet befinner sig i beredskap eller i krig.
Informationskrigföring via Internet är, likt tidningar, radio och TV, nära
kopplad till samhällets civila infrastruktur och motståndskraft. Via Internet
skulle vi på samma sätt kunna utsättas för psykologisk krigföring och
insamling av information men vi skulle också kunna utsättas för ekonomisk
krigföring, cyberkrigföring, hackerattacker och kryptofrågan. Samma
metoder som även kan komma att beröra Försvarsmakten. I fråga om att slå
ut andra länders informationsstruktur blir det fråga om en ren militär
operation.
För att skapa bättre kunskap behöver vi mer av forskning och studier som
belyser hur myndigheter och medier använder IT i arbetet med att förmedla
korrekt information, kontrollera korrektheten i informationen och motarbeta
felaktig information för att en beredskap på området ska kunna
upprätthållas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad kunskap om informationskrigföring utifrån den
nya mediemiljön, inklusive IT, som växer fram.